Sex av tio kommuner saknar beredskap

Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet, är kritisk till att beredskapen är så dålig i Sveriges skolor. Skolan ska vara en trygg plats för lärare och elever, poängterar hon.

– Vi måste se sanningen i vitögat att risken för den här typen av hot och våld också finns. Man måste ha en beredskap för det, även om annat våld kan förekomma oftare, säger hon.

Det senaste skoldådet skedde den 22 mars i år. Då dödades två kvinnliga lärare av en 18-årig elev på anrika Malmö Latinskola i centrala Malmö. 

– Det fanns ingen som i sin vildaste fantasi kunde tro att något sådant här skulle kunna ske på Malmö Latin, sade rektorn Fredrik Hemmensjö, i en intervju i Kvällsposten/Expressen ett par veckor efter dådet.

Kanske sätter Fredrik Hemmensjö ord på varför så många kommuner och skolor i Sverige saknar en kris- och beredskapsplan för hur lärare och elever bör agera i en situation med pågående dödligt våld (PDV). Våra intervjuer och enkätsvar från kommunerna antyder det. För många känns det osannolikt att något skulle kunna hända i just deras kommun och skolor.

I Lärarens stora granskning har 258 av 290 kommuner besvarat frågor om de har centrala beredskapsplaner mot pågående dödligt våld och/eller har motsvarande plan för förebyggande arbete mot PDV. En majoritet har styrkt sina svar genom att bifoga de efterfrågade handlingsplanerna eller andra liknande dokument. Totalt har 89 procent av Sveriges kommuner besvarat frågorna. 32 kommuner har inte svarat trots minst en påminnelse mellan den 12 januari och 4 april 2022.

Lärarens stora granskning visar att:

144 (56 procent) av de 258 kommuner som svarat inte har några skrivningar om pågående dödligt våld (PDV) i sina centrala kris- och beredskapsplaner för skolan. Av de kommunerna som svarat nej uppger dock 31 kommuner att det kan finnas skrivningar om PDV i enskilda skolors krisplaner om hot och våld. 32 kommuner som svarat nej uppger också att de är på gång att förändra sina gamla planer för att inkludera PDV.

114 (44 procent) av de 258 kommunerna som svarat anger att de har kris- och beredskapsplaner mot pågående dödligt våld på central nivå för skolorna i kommunen. 44 av de kommunerna uppger att det även kan finnas lokala planer med PDV på enskilda skolor. En del av de lokala planerna har baserats på den ”centrala mallen” men vidareutvecklats utifrån skolans specifika förutsättningar.

Av de 114 kommuner som berör PDV i sina centrala krisplaner eller som har specifika planer för pågående dödligt våld har många utgått från Skolverkets stödmaterial ”Väpnat våld i skolan – hur skolor kan agera om det händer”. 

Enligt Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverkets skolutvecklingsavdelning, är materialet om ”säkerhet och krisberedskap” ett av Skolverkets mest använda material just nu:

–  Det är klart att det sprider oro bland personal, vårdnadshavare och elever när det inträffar en sådan allvarlig och tragisk händelse som i Malmö. Det gäller att ta den här oron på allvar och vara tydlig med hur man arbetar på varje enskild skola och förskola. Det är så man kan möta oron så den inte övergår i rädsla och panik, säger hon.

Maria Elmér betonar att det är viktigt att arbetet mot PDV inte stannar vid en central plan utan att det är det lokala och förebyggande arbetet ute på skolor och förskolor som är det viktigaste.

En attack sker som regel snabbt och oväntat. Ofta är den över inom loppet av 5-15 minuter. Polisen kanske inte hinner fram förrän attacken är över. Ett förebyggande arbete kan i bästa fall hjälpa till att fördröja ett PDV-förlopp och förhindra att personal och elever skadas eller dör vid en attack mot en skola.

Lärarens granskning visar att bara 71 kommuner av 258 (27 procent) svarat att de har en plan där de beskriver hur de ska arbeta förebyggande mot PDV. 

Drygt sju av tio kommuner har inte nämnt något i sina hot- och krisplaner kring hur man kan arbeta förebyggande. 21 kommuner svarar att de är på gång att ta fram planer för att arbeta förebyggande på olika sätt mot PDV. Ett 30-tal kommuner, som inte har en skriftlig plan för förebyggande PDV-arbete, har ändå ett förebyggande arbete som de beskriver. 

Kommunerna har, förutom att besvara Lärarens frågor, lämnat ut 369 kris- och beredskapsplaner på kommunal nivå gällande skolan eller exempel från enskilda skolor som kommunerna bedömt varit det vi efterfrågat. Vi har kontrollerat samtliga dokument för att se om de innehåller skrivningar om pågående dödligt våld och hur det ska hanteras i ett akut och/eller förebyggande skede. Spännvidden på ­innehållet och kvaliteten i materialet är stor, och kommunerna har valt olika vägar. En del kommuner har basala centrala planer, mer att beteckna som mallar, som innehåller viktiga grundelement om PDV som sedan vidareutvecklas i lokala planer utifrån skolornas specifika förutsättningar. Andra har begärt in lokala planer, använt det bästa i dem till en central plan som sedan skickats tillbaka till skolorna för att vidareutveckla dem lokalt. 

Man ska inte behöva tveka i ett akut läge. Det ska vara tydligt hur man kan agera både i en förebyggande situation men även i en akut situation.

Hos de flesta kommuner som svarat ja ingår pågående hot och våld som en del i en större handlingsplan eller krisplan för skolorna, som berör alla möjliga former av hot och våld. 

Avsnittet om PDV är ofta beskrivet väldigt kortfattat. Vi bedömer att sammanlagt 32 kommuner har mer genomarbetade planer mot pågående dödligt våld varav ett fåtal kommuner, som exempelvis Ale och Västerås, har mer omfattande PDV-planer.

De mer genomarbetade PDV-planerna kan innehålla delar kring det akuta skedet men också ge råd om förebyggande arbete som kan vidareutvecklas i lokala planer på skolnivå utifrån varje skolas specifika förutsättningar och bli mer ”hands on”.

En handlingsplan är ingen garanti för att man inte kan råka illa ut eftersom varje situation med pågående dödligt våld ser så olika ut. Men att förbereda sig för det ”osannolika” ökar chanserna för att förloppet vid en PDV-situation inte slutar i en katastrof.

I Malmö stads gymnasieskolor fanns det en ”Handlingsplan för en trygg och säker skola” som innehöll skrivningar med rutiner för hur personal och elever ska agera vid pågående dödligt våld. Huvudbudskapet var: 

1. Fly 

2. Göm 

3. Slåss

Omständigheterna gjorde att det inte blev så.

– Rutinerna måste ändå vara glasklara. Man ska inte behöva tveka i ett akut läge. Det ska vara tydligt hur man kan agera både i en förebyggande situation men även i en akut situation. Ju tryggare man är med hur man ska agera när en sådan situation uppstår desto mindre oro behöver man gå runt och bära på, säger Maria Rönn.