![](/contentassets/7cd6d3341f034aeaba4a08d1fdcd0a19/simon-sandstrom-foto-emma-wallskog-bildbyran.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
”Det finns ett mörkertal när det gäller vad lärare utsätts för”, säger Simon Sandström, huvudskyddsombud på Sveriges Lärare.
13-årige Milo hittades skjuten i ett skogsområde. Simon Sandström är huvudskyddsombud för Sveriges Lärare: ”Hela skolan är drabbad av händelsen”, säger han. Milos föräldrar har godkänt publicering av bilden. Foto: Emma Wallskog/Bildbyrån och privat
Gängvåldet
1 725 unga – 219 av dem är yngre än 15 år – har kopplingar till brottslig verksamhet och riskerar att bli aktiva gängmedlemmar.
– Vi måste förhålla oss till både konsekvenserna av gängvåldet och så kallat vanligt hot och våld i skolan. Inte sällan flyter de där två kategorierna ihop, säger Simon Sandström, huvudskyddsombud på Sveriges Lärare.
Elever som förövare. Elever som offer. Och elever som i gänguppgörelser dödar andra elever; som i mordet på en sushirestaurang i Skogås i Stockholm i januari, där en 15-årig pojke åtalats misstänkt för att ha skjutit ihjäl en annan 15-åring.
Antalet unga under 18 år som har kopplingar till brottslighet som kan ge minst ett års fängelse har ökat med 25 procent på bara ett år. Det visar rapporten ”Barn och unga i brottslig verksamhet”, som gjorts av Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse.
– I polisens underrättelserapporter uppskattas att tusen barn och unga varje år ansluter sig till lokala kriminella miljöer, säger åklagaren Lisa dos Santos.
Ett av de barnen är 13-årige Milo som 11 september hittades skjuten i ett skogsområde i Handen utanför Stockholm efter att ha anmälts försvunnen ett par dagar tidigare.
Lisa Dos Santos. Foto: TT
– Det finns uppgifter som tyder på att pojken blivit ett offer för det fullständigt brutala och hänsynslösa gängvåldet, säger Lisa dos Santos som är åklagare i Milos fall.
Hon kan inte uttala sig om utredningen på grund av förundersökningssekretess.
– Milos föräldrar valde att hans förnamn och bild skulle lämnas ut. Det är lite olika hur anhöriga till brottsoffer väljer att göra. En del vill inte medverka alls, andra vill att deras nära och kära ska bli ihågkomna. En del gör det i syfte att en bild kan hjälpa till att få in uppgifter som gör att brottet klaras upp – ytterligare andra vill väcka debatt och hoppas att en djupt tragisk händelse ska kunna hjälpa någon annan, säger Lisa dos Santos.
Många är traumatiserade och alla har ju en direkt eller indirekt koppling till pojken.
Milo hade inga kända kopplingar till brottslighet och blev en symbol för att vem som helst kan bli offer för gängvåldet – statsminister Ulf Kristersson kallade i DN händelsen ”grotesk bortom fattningsförmåga”.
Simon Sandström har varit i kontakt med lärarna på Milos skola.
– Min roll är att samordna frågor om hot och våld i Stockholm,men det är frågor som egentligen känns främmande för den här skolan som har rykte om sig att vara väldigt lugn och fin, säger han.
Något tycks helt enkelt ha förändrats i 13-åringens liv under sommarlovet innan han mördades tidigt på höstterminen.
– Men ändå är hela skolan drabbad av händelsen. Många är traumatiserade och alla har ju en direkt eller indirekt koppling till pojken. Skolans fokus är att ta sig igenom detta och att det ska bli så bra som möjligt för eleverna och personalen, säger Simon Sandström.
”Det finns ett mörkertal när det gäller vad lärare utsätts för”, säger Simon Sandström, huvudskyddsombud på Sveriges Lärare.
Det som hände Milo är ett exempel på hur en skola påverkas av våld även när händelsen äger rum långt från den dagliga verksamheten.
– Men vi har ju också många situationer när våldet tyvärr hamnar direkt i klassrummet och drabbar också lärare. Det är viktigt att de incidenterna anmäls, säger Simon Sandström.
Han har märkt en ökad medvetenhet om frågorna sedan han, förbundsordförande Åsa Fahlén och Fredrik Andersson, lärare på Färsingaskolan i Sjöbo och förbundsledamot, var med i SVT:s morgonstudio.
– Det finns ett mörkertal när det gäller vad lärare utsätts för och det är viktigt att det kommer med i statistiken och att det utreds, säger Simon Sandström.
Att gängkriminaliteten smyger sig in i hela samhället, även i skolan, kommenterar han så här:
– Ibland är det ju samma unga som rör sig i gängen som är utåtagerande i skolan.
Åklagare Lisa dos Santos blir upprörd när hon pratar om läget:
– Ursäkta ordvalet, men där sitter de där fega, jävla ledarna som flytt till Turkiet och fjärrstyr unga via appar. Jag har tagit del av exempel när ett barn kan gå med sin mamma och handla i affären samtidigt som ungen laddar ner en app, kommunicerar med gängen och framme i kassan raderar appen. Hur ska en lärare då kunna hålla koll på massor av elever?
Camila Salazar är kriminolog och ansvarig för avhopparverksamheten på Fryshuset i Stockholm. Foto: Filippa Ljung
Acta Publica har gått igenom alla 466 domar där påföljden blivit sluten ungdomsvård från 2015 till 2022:
– Det är svårt att lämna en gängkriminell miljö, säger Camila Salazar som är kriminolog och ansvarig för avhopparverksamheten på Fryshuset i Stockholm.
Vad är den enskilt viktigaste preventiva frågan nu?
– Då svarar jag strikt som kriminolog. I all forskning jag tagit del av placerar sig skolan nästan alltid som nummer ett på var gängkriminalitet kan bekämpas. En lyckad skolgång är det främsta motmedlet. Och kom ihåg, det är inte jag som säger det – det är forskningsresultaten som talar sitt tydliga språk, säger Camila Salazar.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.