Hela skolan drabbas av mordet på 13-årige Milo

Elever som förövare. Elever som offer. Och elever som i gängupp­görelser dödar andra elever; som i mordet på en sushirestaurang i Skogås i Stockholm i januari, där en 15-årig pojke åtalats misstänkt för att ha skjutit ihjäl en annan 15-åring.

Antalet unga under 18 år som har kopplingar till brottslighet som kan ge minst ett års fängelse har ökat med 25 procent på bara ett år. Det visar rapporten ”Barn och unga i brottslig verksamhet”, som gjorts av Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse.

– I polisens underrättelserapporter uppskattas att tusen barn och unga varje år ansluter sig till lokala kriminella miljöer, säger åklagaren Lisa dos Santos.

13-årige Milo hittades skjuten

Ett av de barnen är 13-årige Milo som 11 september hittades skjuten i ett skogsområde i Handen utanför Stockholm efter att ha anmälts försvunnen ett par dagar tidigare.

– Det finns uppgifter som tyder på att pojken blivit ett offer för det fullständigt brutala och hänsynslösa gängvåldet, säger Lisa dos Santos som är åklagare i Milos fall.

Hon kan inte uttala sig om utredningen på grund av förundersökningssekretess.

– Milos föräldrar valde att hans förnamn och bild skulle lämnas ut. Det är lite olika hur anhöriga till brottsoffer väljer att göra. En del vill inte medverka alls, andra vill att deras nära och kära ska bli ihågkomna. En del gör det i syfte att en bild kan hjälpa till att få in uppgifter som gör att brottet klaras upp – ytterligare andra vill väcka debatt och hoppas att en djupt tragisk händelse ska kunna hjälpa någon annan, säger Lisa dos Santos.

Många är traumatiserade och alla har ju en direkt eller indirekt koppling till pojken.

Milo hade inga kända kopplingar till brottslighet och blev en symbol för att vem som helst kan bli offer för gängvåldet – statsminister Ulf Kristersson kallade i DN händelsen ”grotesk bortom fattningsförmåga”.

Simon Sandström har varit i kontakt med lärarna på Milos skola.

– Min roll är att samordna frågor om hot och våld i Stockholm,men det är frågor som egentligen känns främmande för den här skolan som har rykte om sig att vara väldigt lugn och fin, säger han.

”Skolans fokus är att ta sig igenom detta”

Något tycks helt enkelt ha förändrats i 13-åringens liv under sommarlovet innan han mördades tidigt på höstterminen.

– Men ändå är hela skolan drabbad av händelsen. Många är traumatiserade och alla har ju en direkt eller indirekt koppling till pojken. Skolans fokus är att ta sig igenom detta och att det ska bli så bra som möjligt för eleverna och personalen, säger Simon Sandström.

Det som hände Milo är ett exempel på hur en skola påverkas av våld även när händelsen äger rum långt från den dagliga verksamheten.

– Men vi har ju också många situationer när våldet tyvärr hamnar direkt i klassrummet och drabbar också lärare. Det är viktigt att de incidenterna anmäls, säger Simon Sandström.

Gängvåldet smyger in i skolan

Han har märkt en ökad medvetenhet om frågorna sedan han, förbundsordförande Åsa Fahlén och Fredrik Andersson, lärare på Färsingaskolan i Sjöbo och förbundsledamot, var med i SVT:s morgonstudio.

– Det finns ett mörkertal när det gäller vad lärare utsätts för och det är viktigt att det kommer med i statistiken och att det utreds, säger Simon Sandström.

Att gängkriminaliteten smyger sig in i hela samhället, även i skolan, kommenterar han så här:

– Ibland är det ju samma unga som rör sig i gängen som är utåtagerande i skolan.

”Lärare kan inte ha koll på alla”

Åklagare Lisa dos Santos blir upprörd när hon pratar om läget:

– Ursäkta ordvalet, men där sitter de där fega, jävla ledarna som flytt till Turkiet och fjärrstyr unga via appar. Jag har tagit del av exempel när ett barn kan gå med sin mamma och handla i affären samtidigt som ungen laddar ner en app, kommunicerar med gängen och framme i kassan raderar appen. Hur ska en lärare då kunna hålla koll på massor av elever?

Acta Publica har gått igenom alla 466 domar där påföljden blivit sluten ungdomsvård från 2015 till 2022: 

• 218 dömda var 15 till 17 år gamla. 
• 65 av domarna gällde mord eller dråp. 
• 78 procent har begått nya brott och fått fängelse efter tiden i sluten ungdomsvård. 
• När det gäller unga med kopplingar till gäng ökar den siffran till 91 procent.

– Det är svårt att lämna en gängkriminell miljö, säger Camila Salazar som är kriminolog och ansvarig för avhopparverksamheten på Fryshuset i Stockholm.

Vad är den enskilt viktigaste preventiva frågan nu?

– Då svarar jag strikt som kriminolog. I all forskning jag tagit del av placerar sig skolan nästan alltid som nummer ett på var gängkriminalitet kan bekämpas. En lyckad skolgång är det främsta motmedlet. Och kom ihåg, det är inte jag som säger det – det är forskningsresultaten som talar sitt tydliga språk, säger Camila Salazar.