Experterna har larmat i över 30 år om gängvåldet

Göran Ranstorp, Carin Götblad och Göran Lennmarker har i egna utredningar och rapporter larmat om gängkriminaliteten. Foto: TT

• Ett konkret förslag från forskaren Magnus Ranstorp och hans kollegor på Försvarshögskolan 2009.
• En stor statlig utredning ledd av Carin Götblad 2008.
• En rapport om stora problem i förorterna av M-politikern Göran Lennmarker 1989.
I mer än tre decennier har det slagits flera larm om gängkriminalitet – men våldet har ökat.

Magnus Ranstorp skriver i sin nya bok ”I terrorns frontlinjer” om presentationen av den så kallade Rosengårdsrapporten tillsammans med dåvarande integrations- och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni (FP) 2009.

– Jag, Josefine Dos Santos och Lars Nicander på Försvarshögskolan föreslog bättre informationsdelning och samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Ja, vi tryckte verkligen på att det var nödvändigt, säger Magnus Ranstorp

Fick ni något gehör?

– Det jag minns mest är att jag i debatten blev anklagad för att vara islamofob. Det kändes surrealistiskt. Men ett decennium senare identifierade regeringen problemet med dålig informationsdelning och kom med nya sekretessregler 2019, säger han.

Men du ville gå längre 2009 än regeringen gjorde 2019?

– Jag tycker att vi hade kunnat snegla på de kommunala helpdeskarna i Danmark; att en klok person har ansvar för att ha överblick och utväxlar information mellan lokal polis, socialtjänst och skola när det behövs, säger Magnus Ranstorp.

Förslagen utreds 13 år senare

Polischefen Carin Götblad har i decennier varnat för att unga dras in i kriminalitet. När regeringens experter 2008 slog fast att ”den grova organiserade brottsligheten utgör ett hot mot rikets säkerhet” fick hon i uppdrag att ta fram motåtgärder.

Många av de förslag hon presenterade 2010 blev inte verklighet, men de diskuteras och utreds 13 år senare: lättnader i sekretessen i socialtjänsten, lokala poliskontor, tidiga insatser för ungdomar i riskzonen och stöd till föräldrar.

I en intervju i DN är Carin Götblad märkbart frustrerad:

– Hade man genomfört dem då hade vi inte behövt vara i den situationen vi är i dag, det är jag övertygad om.

– Vi slår nog rekord i Sverige genom att utreda samma sak om och om igen, och komma fram till ungefär samma saker. De här 13 år gamla förslagen är fortfarande aktuella, säger hon till DN.

Carin Götblads utredning – och förslag

Carin Götblad fick 2008 i uppdrag av alliansregeringen att utreda hur kriminella gäng kan motverkas.

Utredningen ”Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp” lämnades över till dåvarande justitieministern Beatrice Ask (M) 2010.

Några av Carin ­Götblads förslag:

  • Inrätta sociala insatsgrupper där skola, socialtjänst och polis samverkar på individnivå.
  • Öppna lokala poliskontor i områden med särskilda behov.
  • Projekt pojke – en riktad satsning för tonårspojkar och unga män i utsatta områden.
  • Lättnader i socialtjänstsekretessen.
  • Göra det lättare att tillfälligt omhänderta unga som riskerar att dras in i kriminalitet.
  • Inrätta forskningsprogram om åtgärder mot kriminella grupperingar.
  • Inrätta föräldratelefon hos polisen.
  • Källa: DN

Den första larmrapporten som går att spåra skrevs av den förre riksdagsledamoten Göran Lennmarker (M) 1989.

– Den gömdes väldigt snabbt undan i någon malpåse eller byrålåda på kansliet. Vi kom liksom fram till ”fel” saker; att det fanns problem i förorterna och risk för att problemen kunde bli större. Det var inget man ville höra på den tiden. Det blev faktiskt ett väldigt liv. Men det var inte våra egna åsikter, vi redogjorde ju bara för det som sades när vi gjorde våra intervjuer, säger Göran Lennmarker.

Hur känns det nu – åtta rege­ringar senare – efter att du skrev varningarna i din rapport?

– Jag vill på intet sätt överdriva min betydelse med den gamla rapporten. Men det är tråkigt att det fått bli så här genom åren. Det känns bara sorgligt med allt våld nu, säger Göran Lennmarker.