Göteborg släcker lärarnas nätverk: ”Oroliga”

Sedan 2007 har grundskoleförvaltningen i Göteborg drivit nätverket för läs- och skrivutveckling, enligt lärare som skrivit en debattartikel i GP.

De tre övriga nätverken för matematik, förskoleklass och fritidshem är ungefär lika gamla, säger Ylva Ljung, ledamot i Sveriges Lärare Göteborg.

Genom nätverken har kunniga och engagerade lärare handlett kollegor, bland annat genom att sprida forskningsbaserade arbetssätt, samt att stötta skolor där behoven är som störst, förklarar hon.

Nu lägger grundskoleförvaltningen ned dem, trots att lärarfacket opponerar sig.

”Låg måluppfyllelse”

Annika Hellström

– Det är inget lätt beslut. Men grundskolan har låg måluppfyllelse och insatsen har inte lett till önskad effekt eller ökad måluppfyllelse, säger Annika Hellström, avdelningschef för utbildning.

Ansvaret för skolutveckling läggs i stället på rektorerna i respektive skolområde.

Ser du ingen risk med att ansvaret faller på respektive rektor?

– Risken är att vi inte får tag i en lokal utvecklingsorganisation. Men rektor ska kunna hantera basuppdragen i högre grad, så att de inte blir beroende av att en kunnig person kommer ut till skolan under en begränsad tid, säger Annika Hellström.

Ingen garanti, enligt Ylva Ljung.

– Vi ser att det finns rektorer och biträdande rektorer som inte är lärare i grunden och inte har den pedagogiska erfarenhet som krävs, det blir ett bekymmer om de ska utveckla undervisningen, säger hon.

”Kan rinna ut i sanden”

Nätverksledarna har fått en dag i veckan för skolutvecklingsuppdraget. Ett utrymme som försvinner med det nya beslutet.

– Vi är oroliga för att arbetet kommer att rinna ut i sanden. Alternativt att de här personerna i nätverken får göra samma jobb, men inte få rätt förutsättningar, säger Ylva Ljung.

Och fortsätter:

– Grundskoleförvaltningen i Göteborg arbetar för att bekämpa den pedagogiska segregationen i våra grundskolor. Sveriges Lärare anser inte att detta är ett beslut i rätt riktning för att bidra till likvärdighet i våra skolor.

Kostnaden för nätverken ligger på 8 miljoner kronor årligen, pengar som hämtats från Kunskapsbidraget.

– Det är en väldigt liten kostnad. Men det har haft stor betydelse. Vi har många fritidshem med bara obehöriga som arbetar, där har nätverken kunnat komma ut och fortbilda, säger Ylva Ljung.

”Beslut på annan nivå”

Som tycker att beslutet strider både mot stadens ambitioner med ökad likvärdighet och mot de nyligen presenterade förslagen i läroplansutredningen, som betonar språkutveckling och kunskapsutveckling under de tidigaste skolåren.

– Förslagen är inte förankrade hos professionen. De fattas på en annan nivå, säger Ylva Ljung.

LÄS ÄVEN:

Tusentals lärarjobb kan försvinna: ”Tickande bomb”