Förslaget: Lägstanivå för elevhälsan
Specialpedagogik Tydligare uppdrag, eller lägsta bemanningsnivå. Så vill utredaren Tommy Lagergren stärka elevhälsan. Samtidigt föreslår han läsa-skriva-räkna-garanti i särskolan, som också kan byta namn till anpassad skola. Det är några av förslagen för att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet.
LÄSTIPS: Eleven Leo Lust hyllas av ministern för namnförslaget
Läraren har tidigare rapporterat om de stora skillnaderna mellan hur mycket olika huvudmän satsar på elevhälsan.
Samtidigt saknas statistik över vilka professioner som arbetar där, och hur många.
Ett av förslagen i Tommy Lagergrens jätteutredning ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven” är att snabbt samla in sådana uppgifter, och att sedan utveckla elevhälsan.
– Ett sätt att reglera lägstanivån är att ge ett tydligare uppdrag. Det ska framgå vad uppdraget innebär, och då ska det vara lättare att se vilka resurser som behövs, om uppdraget är tydligare beskrivet, säger Tommy Lagergren, till Läraren.se.
Det är också möjligt att reglera en minimistandard för bemanning, till exempel en högstanivå på 400 elever per kurator. Totalt skulle det innebära en ökad kostnad på 850 miljoner kronor.
– Samtidigt finns det risker med att ha den typen av regler. I dag ser vi andra yrkesgrupper som man vill ha i elevhälsan, det kan vara logopeder eller arbetsterapeuter. Om man då lägger ett bemanningskrav, då kan det bli undanträngningseffekter för de grupperna och svårare för rektor att prioritera. Det är också svårt att sätta en nivå som är lika för alla. Då finns det en risk att golvet jag beskriver uppfattas som ett tak, säger Tommy Lagergren.
LÄSTIPS: Elevhälsan per kommun – så stor är skillnaden
Hur hanterar man kommuners olika ekonomiska förutsättningar?
– Jag tänker ett tydligt uppdrag. Då måste man tillsätta tillräckliga resurser. Men det ser också olika ut i en Stockholmsförort eller Norrlands inland, både tillgången till personal och elevernas behov ser olika ut. Även om man går fram med en lägstanivå, kommer vissa behöva väldigt mycket mer än så, beroende på förutsättningarna för eleverna i skolan, säger han.
Läsa-skriva-räkna i särskolan
Särskolan föreslås byta namn till anpassad skola och anpassad gymnasieskola, och utvecklingsstörning till intellektuell funktionsnedsättning.
– Elever ska inte behöva känna obehag eller vara utsatta för kränkningar eller trakasserier på grund av den skola de går i, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
Tommy Lagergren föreslår också att särskolans timplan närmar sig den ordinarie grundskolans, och att de praktisk-estetiska ämnena får stryka på foten för en läsa-skriva-räkna-garanti, med satsning på svenska, matte och engelska.
– Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen, dit ska vi igen. Men det är alltför få elever som får det stöd de behöver för att nå kunskapskraven, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
Ett viktigt mål för utredningen är att flytta fokus från enskilda elever till organisationer.
– Ett sätt är att tydliggöra hur viktig samverkan bland övrig personal är på skolan, tydliggöra att elevhälsan har en viktig roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Men också att arbetet ska ske på både grupp och organisationsnivå. I dag är det mycket fokus på den individuella nivån. Lärarna måste också få stöd att utveckla bra lärmiljöer, till exempel, säger Tommy Lagergren.
"En seger för Lärarförbundet”
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är mer än nöjd med utredningens inriktning.
– Det är en seger för Lärarförbundet. Vi har länge krävt att tillgången på speciallärare och specialpedagoger säkras. Nu är det viktigt att elevhälsan får de resurser som krävs för att möta varje elevs behov, och komplettera lärarna i det främjande och förebyggande arbetet, säger hon.
LÄS ÄVEN
Elevhälsan kraftigt underbemannad – får kritik: ”Gränsar till parodi”
