Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.
Statistik om behörighet på skolor döljs av Skolverket
Uppgifter om lärares behörighet på skolor har tagits bort i Skolverkets databaser.
Skolverket
Skolverket har slutat att publicera uppgifter om lärares ämnesbehörighet på flera tusen skolor runt om i Sverige.
– Det gör det mycket svårare att välja skola, men också att ta reda på om skolorna använder pengarna till det som de är avsedda för, säger Jonas Vlachos som är skolforskare och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Skolverkets publika databaser har fram till alldeles nyligen varit en viktig – i praktiken den enda – oberoende informationskällan för vårdnadshavare och andra som vill ta reda på hur lärarbehörighet per ämne ser ut i olika skolor.
I våras beslutade verket – vilket har uppmärksammats i veckan på sociala medier – att det är uppgifter som inte längre ska vara offentliga om antalet heltidstjänster per ämne på en skola är färre än tre, vilket de ofta är.
– Det är värdefulla uppgifter om skolväsendet som man inte längre vill lämna ut, vilket gör mig ledsen. Information om andelen behöriga lärare är så klart mycket viktigt för den som ska välja skola, men även för den som analyserar skolan och den som vill ta reda på hur de pengar som skolan får används. Lägger man dem på behöriga lärare eller på något annat, säger Jonas Vlachos.
Vi Lärare har utan framgång begärt att få intervjua ansvarig på Skolverket om varför verket har valt att dölja en viktig del av behörighetsstatistiken, om beslutet har kommit till på verkets eget initiativ eller efter påtryckningar.
Frågan om bristande lärarbehörighet är växande politisk fråga.
”Förändringen genomfördes den 3 april i år efter en insats i ett kontinuerligt kvalitetsarbete vid publiceringen av vår årligen återkommande statistik rörande pedagogisk personal. Vi arbetar kontinuerligt med att se över vår statistik. Efter noggrann avvägning för att skydda enskilda individer samt behålla kvalitén på statistiken togs detta beslut hos Skolverket”, skriver Skolverkets pressekreterare Sofia Örtlund i ett mejl till Vi Lärare.
”Förändringen infördes för att skydda enskilda individer, men även för att det ska finnas ett förtroende hos våra uppgiftslämnare för oss som statistikmyndighet. Sekretessen och röjandekontrollen är viktiga för att skydda individer och för statistikens kvalitet”.
En annan bild av databaserna
I ett tidigare mejl till tidningen konstaterar hon att ”beslutet att inte redovisa statistik på enstaka skolenheter med färre än tre heltidstjänster berör endast en minoritet av alla skolenheter i Sverige”.
En jämförelse mellan informationen i Skolverkets publika databaser för läsåren 2023/2024 respektive 2024/2025 ger dock en annan bild av vilket resultat verkets beslut har fått.
Gällande läsåret 2023/2024 publicerar Skolverket fortfarande – skola för skola – hur stor andel av de som undervisade i exempelvis matematik som hade lärarlegitimation och var ämnesbehöriga.
För läsåret 2024/2025 är de uppgifterna mörkade för 2 472 av 4 509 grundskolor (55 procent). Motsvarande andel i svenska är 51 procent och i engelska 92 procent.
Informationen borttagen
En enkel sökning i Skolverkets databas visar att läsåret 2023/2024 var exempelvis 53,1 procent av de som undervisade i matematik på Ansgarskolorna Trädgårdsskolan F-6 i Uppsala behöriga i ämnet, 33 procent på Kunskapsskolan i Jönköping och 66,2 procent på Rydaholms skola i Värnamo.
När det gäller läsåret 2024/2025 är motsvarande information borttagen och ersatt av prickar.
Och så ser det ut i många ämnen och för många skolor.
När det gäller ämnet bild nöjer sig Skolverket med att enbart publicera lärarbehörigheten – läsåret 2024/2025 – i 0,25 procent av grundskolorna. Det är dock betydligt mer än i exempelvis fysik där lärarbehörigheten enbart publiceras för 0,045 procent av skolorna.
Skolverkets förklaring
Utvecklingen för gymnasiet är liknande.
När det gäller läsåret 2024/2025 offentliggör Skolverket lärarbehörigheten i engelska i 13 procent av skolorna, i fysik i 5 procent, i matematik i 26 procent, i svenska i 21 procent, i kemi i 2 procent och i filosofi i 0 procent (av de skolor som bedriver undervisning i dessa ämnen) för att bara nämna några exempel.
Enligt Sofia Örtlund är det främsta skälet till beslutet är ”att pricka (ta bort, reds anm) heltidstjänster som är färre än tre att:
- Det finns en risk att vi pekar ut enstaka lärare på individnivå på små skolenheter, om all statistik ska publiceras på skolenhetsnivå.
- Det finns en risk att med så få observationer kan påverkan från en enda observation/person få för stora konsekvenser för den totala kvaliteten på uppgiften”.
”Låter som ett rent svepskäl”
Det är argument som professor Jonas Vlachos inte ger mycket för.
– Jag vet inte varför Skolverket gör så här, men att det skulle ha att göra med kvaliteten på statistiken låter som ett rent svepskäl och något som man bara dragit till med. Det finns vad jag vet inga problem med statistiken.
Även om det är få lärare i ett visst ämne på en skola?
– Är det är få observationer i ett visst ämne beror det på att det är få lärare i just det ämnet. Om behörigheten varierar kraftigt mellan olika år (i statistiken, reds anm) beror det på att det är en korrekt beskrivning av verkligheten. Det är inte ett problem för statistiken.
LÄS MER:
Regeringen tar bort sekretessen på skolstatistik
