Ygeman om ”Nya skolan”: Vi kommer att rösta ja

Torsdagen den 4:e juni ska riksdagen rösta om propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget” som regeringen lade fram på tisdagen.

Anders Ygeman säger till Vi Lärare att Socialdemokraterna är positiva till propositionen.

– Men vi hade önskat att regeringen i större utsträckning hade involverat arbetsmarknadens parter. Det är ju ändå de som till syvende och sist kommer att få hantera det här ute på skolorna.

– Regeringen har dock chans att involvera dem (arbetsmarknadens parter, reds anm) när den faktiska regleringen ska göras. Propositionen innehåller ju ingen reglerad tid, utan är ett skal.

Kommer ni rösta ja till propositionen?

– Ja då.

Samtidigt så säger ni i SKR nej.

– SKR är ju en arbetsgivarorganisation. Alla partier i SKR utom möjligen Liberalerna säger nej. Det är väl rätt naturligt att arbetsgivarorganisationerna vårdar sina intressen.

SKR är politisk organisation.

– I det här sammanhanget är SKR framför allt en arbetsgivarorganisation.

”Regeringen måste finansiera”

Om propositionen röstas igenom i riksdagen blir det upp till regeringen att ange vilka intervall som ska gälla för bland annat lärares maximala undervisningstid samt minsta tid till planering och uppföljning av undervisningen.

– Och då måste regeringen också finansiera de intervallen. Den finansiering som man hittills har pratat om tror vi är otillräcklig och riskerar att leda till större klasser och fler lärarlösa lektioner och obehöriga lärare.

Samtidigt gick kommunerna förra året med 32 miljarder kronor i överskott, enligt SCB. Det verkar finnas pengar, åtminstone på en del håll.

– Ja, men det blir ju inte fler behöriga lärare för att kommunerna går med tillfälliga överskott.

Många behöriga lärare har lämnat skolan. De kanske kommer tillbaka till skolan om det blir bättre arbetsvillkor?

– Jag säger som republikanerna sa till Obama: ”Hope is not a strategy”. Om man vill att lärare ska återvända till skolan måste man bryta underfinansieringen av skolan och stoppa vinstuttagen. Pengarna måste tillbaka till klassrummen. Det är en grundförutsättning för att fler lärare ska vilja återvända till yrket.

Under tisdagen överlämnade regeringen sammanlagt åtta skolpropositioner till riksdagen. En av dem gäller ett nytt betygssystem.

– Det är bra att man vill avskaffa betyget F som har slagit ut väldigt många elever och lett till oönskade effekter. Däremot är jag tveksam till att bygga ett betygssystem på digitala nationella prov som Skolverket under åtta eller tio år har misslyckats med att få fram.

– Jag är också skeptisk till att man, efter att lärare har satt betygen, ska skicka in dem i en svart låda, alltså att en stor del av betygen sätts av den svarta lådan.

Det som Anders Ygeman kallar svarta lådan är ett sätt att räkna fram ett betygs meritvärde. Enligt regeringens förslag ska meritvärde ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskola. En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska därför tas fram.

”De driver betygsinflationen”

En central tanke med meritvärdesystemet är att minska betygsinflationen.

– Det viktigaste sättet att komma åt betygsinflationen är att stoppa koncernskolorna. Det är ju de som driver betygsinflationen, säger Anders Ygeman.

– Vi ska nu analysera regeringens förslag i detalj. Vi kommer kanske vara för någon punkt och mot någon annan.

Är det bra med en tiogradig betygsskala, som regeringen föreslår?

– Jag tycker att det är ett problem att vi gång på gång ändrar betygssystem. Men det är positivt att F-betyget avskaffas och då får man kanske köpa att det blir en tiogradig betygsskala, även om jag egentligen inte ser något omedelbart behov av att ändra själva skalan.

Regeringen föreslår även ett ökat fokus på grundläggande färdigheter, att det tidigt och återkommande införs standardiserade tester, att elever som är i behov av det i ett tidigt skede ska få stödundervisning i matematik, svenska och svenska som andraspråk och att särskilt stöd antingen kan ges i mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning.

Anders Ygeman välkomnar tester och tidiga insatser för att upptäcka och hjälpa barn som är i behov av extra stöd.

– Det finns ett starkt stöd i forskningen för det.

– Man kan dock vara lite tveksam till hur stora förändringar det verkligen blir med regeringens propositioner, speciellt när det gäller barn med NPF-diagnoser. Får de det stöd som de behöver med de här förändringarna, eller är det så att regeringen ersätter en byråkrati med en annan och att de praktiska förändringarna inte blir så stora. Det vill vi analysera lite till.

Handlar det i grunden om pengar?

– Det är klart att det handlar om pengar. För att en skola ska kunna ge elever särskilt stöd utan att det går ut över andra elever – oavsett om det sker i det ordinarie klassrummet eller särskilt undervisningsgrupp – är man beroende av att skolan har de pengar som behövs.

I sommar väntas en statlig utredning av barngruppernas storlek i förskolan. Bland annat Socialdemokraterna och Liberalerna har aviserat att man även vill ha en reglering av klasstorlekarna i grundskolan, främst i de tidigare årskurserna. 

– Vi vill ju se en starkare statlig styrning av grundläggande kvalitetsfaktorer. Det gäller både skolan och förskolan, säger Anders Ygeman.

En reglering av barngrupps- och klasstorlekar lär kosta mycket pengar.

– Ja, men det är också väldigt dyrt att vaska generationer av barn och inte se till att de får den utbildning och det stöd som krävs. Det är väsentligt dyrare för samhället än att ge barnen bra utbildning.

Regeringen sitter i koncernskolornas knä.

Regeringen planerar att senare i vår lägga en proposition med bland annat vissa skärpta krav på friskoleföretagen. Planerna på ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem samt en kortning av längsta möjliga kötid – som utlovades i Tidöavtalet – är däremot skjutna på framtiden.

Det väntas heller inga förslag när det gäller bland annat skolpengen och en nationell skolpengsnorm, trots att regeringen egen utredare lade fram sådana förslag för mindre än ett år sedan.

– Jag tycker att det är sorgligt. Det visar ju att regeringen sitter i koncernskolornas knä. Annars hade de lagt fram den här lagstiftningen. Under 25 år har friskolor fått ersättning för saker som de faktiskt inte har gjort. Skattepengar som skulle ha gått till lärare och skolmaterial har läckt ut ur klassrummen.

”Många sätt att ta ut pengar”

Socialdemokraterna vill förbjuda friskoleföretag från att dela ut vinster till sina ägare. Ekonomiprofessorn Jonas Vlachos, som bland annat är ledamot av Skolverkets nyinstiftade vetenskapliga råd, menar att ett sådant förbud förmodligen inte kommer att få så stor betydelse.

– Det finns många sätt att ta ut pengar ur ett aktiebolag utan att det är frågan om vinstutdelning. Man kan till exempel ta extra mycket betalt för skolmaten som man köper av ett annat bolag i samma koncern, hyra in dyra konsulttjänster eller betala extra hög hyra för skollokalerna.

– Man kan också använda överskotten till att köpa nya skolor eller investera i andra verksamheter och på så sätt bygga kapital.

Förbjuda ägande av aktiebolag

Vad bör man göra?

– Tycker man att det är ett problem att skolor delar ut vinst, oavsett om det är vinstutdelningen i sig eller de incitament som den ger upphov till som man är kritisk till, är det svårt att säga något annat än att man bör förbjuda aktiebolag i skolsektorn.

Anders Ygeman är av delvis annan åsikt och menar att det är möjligt, även rent praktiskt, att stoppa friskoleföretag från att dela ut vinster till sina ägare.

– Det går dessutom att göra ganska snabbt. Nästa steg är att utreda ett förbud mot att aktiebolag äger friskolor.

LÄS MER:

”Nya skolan” närmare – då röstas den igenom

Regeringen: ”Största reformerna på 30 år”