Här är nya lagarna om skolan för hösten 2025
Skolbibliotek, meriterande studier för lärare och striktare mobilpolicy i nya skollagarna.
Skollagen
Nytt professionsprogram, ny läroplan på gymnasiet och skolbibliotek på varje skola.
Vi Lärare listar lagändringarna som träder i kraft efter halvårsskiftet 2025.
Nationella prov och kommande betygssättning, arbetsfördelningen inför hösten och förberedelser inför elevernas skolavslutningar och examen. Tiden innan sommarlovet är knapp.
När lärarna återvänder efter sommarsemestern har några stora lagändringar trätt i kraft. Vi Lärare listar dem.
Bibliotek på skolan
Elever från förskola till gymnasieskola, inklusive anpassad skola och sameskolan, ska som regel ha tillgång till skolbibliotek på den egna enheten. Skolbibliotek är enligt Skolverket en ”samlad, gemensam, ordnad verksamhet” som har ett ”allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier”. Särskilda krav ställs för att skolan ska lägga verksamheten på entreprenad på ett annat skolbibliotek eller på folkbiblioteket.
Huvudmännen ska ha en biblioteksplan. Biblioteken ska vara bemannade med bibliotekarier eller personal med examen från annan relevant högskoleutbildning.
LÄS ÄVEN: Bibliotekarien på skolan bort efter sparkrav
Slopade digi-krav
Ändringar i förskolans läroplan gör att det inte längre finns krav på att digitala verktyg ska användas, i stället ska de användas ”med stor restriktivitet”. För barn under 2 år ska förskolan endast använda analoga verktyg.
Läroplanen betonar också att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rörelse får stärkt fokus, precis som språkutveckling och intresse för litteratur och läsning.
LÄS ÄVEN: ”Förskolan ska vara skärmfri”
Stora ändringar för gymnasiet
Gy25 införs i sin helhet i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och på komvux.
Detta berör utbildningar som startar efter 30 juni 2025.
Det innebär ny läroplan, ämnesbetyg, nytt programupplägg, nya examens- och programmål.
LÄS ÄVEN: ”Slår mot gymnasiets nya läroplan”
Matteämnet delas
Matematiken delas upp i matematik och matematik fortsättning, för att gymnasieelever inte ska välja bort natur- och teknikprogrammet av rädsla för att misslyckas.
Naturkunskap införs på teknikprogrammet.
Spetsutbildningar på gymnasiet permanentas
Hänsyn till arbetsmarknaden
Arbetsmarknadens behov ska spela in när huvudmän bestämmer vilka gymnasieutbildningar de ska erbjuda.
LÄS ÄVEN: ”Samverkan gäller bara kommunala skolor”
Spetsutbildningar permanentas
Riksrekryterande spetsutbildningar på högstadiet och gymnasiet blir permanenta, samtidigt som kraven på huvudmannen skärps. Utbildningarna på högstadiet kan ges inom engelska, matematik, moderna språk eller naturorienterande ämnen, eller i svenska, moderna språk, SO, teckenspråk och teknik och får använda gymnasieskolans ämnesplaner.
Program byter namn
Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet för fastighet och byggnation. Det gäller anpassad gymnasieskola.
Rätt till minoritetsspråk
Gymnasieelever får stärkt rätt till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk – de behöver inte längre ha god kunskap i sitt språk för att få undervisning.
Komvux får möjlighet att utfärda yrkesexamen.
Samtliga ändringar träder i kraft 1 juli.
Från och med september införs professionsprogrammet.
Meritering för lärare
Vi Lärare har tidigare rapporterat om att fortbildning för lärare håller låg nivå. Nu införs Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Tanken är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.
Lärarens rätt till kompetensutveckling blir tydligare, och det införs ett meriteringssystem med fyra nivåer. Kognitionsvetenskap är ett exempel på en meriterande utbildning.
LÄS ÄVEN:
Utveckling: ”Det är lätt att fastna i gamla hjulspår”
