Skolpengen skapar spricka i regeringen: Skjuts upp
Regeringen oense om skolpengen: ”Sveriges elever riskerar bli förlorare”, säger Lotta Edholm.
Skolfinansiering
Skolpengsutredningen föreslår lägre skolpeng för friskolor.
Nu vill Moderaterna slänga den i papperskorgen – och regeringssprickan är tydlig.
– Liberalerna ser problemen med oordning i friskolesystemet, om moderata riksdagsledamöter gör en annan analys riskerar Sveriges elever att bli förlorare, säger Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, till Vi Lärare.
Regeringen har tillsatt både vinstutredningen och skolpengsutredningen för att ”renovera friskolesystemet".
Bland annat föreslår skolpengsutredningen ett avdrag på skolpengen som kommunerna betalar till friskolor.
”I papperskorgen”
Men enligt Josefin Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, ligger skolpengsutredningen numera i papperskorgen.
– Förslagen löser inte problemen som vi ser, säger hon till Dagens Samhälle.
Enligt henne ett gemensamt beslut från Tidöpartierna.
Men Liberalerna, som driver frågan hårt, håller inte med.
Överens om styrningen
– Det stämmer inte att skolpengsutredningens förslag är kastade i papperskorgen. Tvärtom är regeringen överens om att den statliga styrningen av skolans finansiering ska öka, säger Lotta Edholm.
Hon hänvisar både till Tidöavtalet och det nya Strängsnäspappret, som tillkommit genom ett partiledarmöte hos statsminister Ulf Kristersson.
”Vi är överens om att den statliga styrningen av finansieringen kan stärkas för ökad likvärdighet i den svenska skolan”, skriver regeringen i en debattartikel på Aftonbladet där de sju politiska huvudområdena pekas ut.
Lotta Edholm:
– Utredningen handlar om ett helt nytt finansieringssystem, som bland annat berör friskolornas överkompensationm vilket tar tid att få på plats, säger hon.
”Inte tillfredsställande”
Josefin Malmqvist skyller på utredningen.
– Moderaternas utgångspunkt kring utredningen är att den inte är helt tillfredsställande och att man därför inte bör gå vidare med den såsom den ser ut nu, säger hon till Vi Lärare.
Och ett liknande svar kommer från Kristdemokraterna.
– Det är inte aktuellt för oss att rösta igenom utredningen i sin helhet. För Kristdemokraterna är det viktigt att friskolesektorn regleras, men att det görs på rätt sätt. Ett generellt avdrag från ersättningen för alla friskolor riskerar att drabba just de små ideella friskolorna som finns till för att göra skillnad för elever som inte fått det stöd de behöver i den kommunala skolan, säger utbildningspolitiske talespersonen Mathias Bengtsson.
Han fortsätter:
– Många av de idéburna friskolorna är särskilt framstående i arbetet mot mobbning och i att ge plats åt barn som inte passat in i större skolmiljöer. De erbjuder ofta mindre undervisningsgrupper, närmare relationer och ett starkt stöd. Alla förändringar inom friskolesektorn måste ta hänsyn till de här skolornas förutsättningar. Det gör inte utredningen i tillräcklig utsträckning, säger Mathias Bengtsson.
Regeringshållningen är nu att skjuta beslutet till nästa mandatperiod.
– Diskussioner kring utredningen pågår, men andra frågor är prioriterade. Det kommer därför inte hinnas med något lagförslag under innevarande mandatperiod, säger Patrick Reslow, Sverigedemokraternas utbildningspolitiske talesperson.
”Blir förlorare”
– Liberalerna ser problemen med oordningen i friskolesystemet, om moderata riksdagsledamöter gör en annan analys riskerar Sveriges elever att bli förlorare, säger Lotta Edholm.
LÄS ÄVEN:
Älskad och hatad – därför strider de om skolpengen
