Skolinspektionen: Här är bristerna inom SFI

Skolinspektionen hittar brister på 24 av 30 granskade SFI-verksamheter.

Sfi-undervisning Totalt 24 av 30 granskade enheter för undervisning inom Svenska för invandrare på komvux visar bristande kvalitet enligt Skolinspektionen.
Samtidigt minskar genomströmningen – medan studieavbrotten ökar.

Emma Olsson

25 maj 2023

LÄS ÄVEN: Nya verktyget ska minska lärarnas utmattning

Skolinspektionen har granskat 30 verksamheter som undervisar invandrare i svenska på gymnasienivå. Undersökningen visar att kvaliteten varierar så mycket att alla elever inte får möjlighet att lära sig den svenska de behöver.

– Det är oroande att vi fortsatt ser många och tydliga kvalitetsproblem inom sfi, till exempel med distansstudier och med individanpassning. Huvudmän måste förstärka sina insatser, menar Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Myndigheten: Här brister det

Precis som i en mindre granskning från 2018, menar Skolinspektionen att lärarna inte individanpassar undervisningen – utan att de i större utsträckning behöver utgå från elevernas behov, förutsättningar och mål.

Bristerna består enligt myndigheten bland annat i att lärarna är för bundna vid fasta kurs- och lektionsplaner.

Det gör, enligt myndigheten, att eleverna inte upplever undervisningen som tillräckligt verklighetsnära och inte ger dem verktyg att kommunicera i vardagen samt att undervisningen ibland ligger på få låg nivå.

Samtidigt upplever lärare begränsad tid för handledning, särskilt på distans då en lärare kan ansvara för en stor grupp elever.

Det är också ett problem att behörigheten inom komvux i SFI är låg, drygt hälften av lärarna hade lärarlegitimation med behörighet att undervisa i SFI under 2022/2023.

Här finns de största problemen

Enligt Skolinspektionen medför distansundervisning extra problem.

Samtidigt som en tiondel av alla SFI-studenter hade någon omfattning under 2020 och 2021, visar uppgifter från Nationellt centrum för svenska som andraspråk på bristande likvärdighet.

Lärarna menar att elevernas digitala kompetens brister, att det är svårt att följa elevens progression och att utveckla deras talspråk. Samtidigt saknar elever tillgång både till digitala verktyg och uppkoppling.

Elevgruppen tillhör enligt Skolverket den som drabbats hårdast av pandemin, det tar längre tid för eleverna att gå vidare till kommande kurser.