Stöket gjorde Annelie sjuk

Elever som springer in och ut i klassrummet, som slänger igen dörrar, sparkar sönder glasrutor, stör sina kompisar. Eller som bara försvinner iväg från lektionen, och ut genom ytterdörren.

– Jag vet inte var de är. Om eleven finns kvar på skolan, hur ska jag få tag i den? Ska jag få tag i någon som kan göra det istället? Man åker till jobbet och planerar vad vi ska göra och redan första timmen faller planeringen för det händer så mycket, säger hon.

Annelie Karlsson har arbetat i samma område i nära tjugo år, nästan lika länge som hon varit lärare. Skolan är stor, ligger på landsbygden i Mellansverige, de flesta eleverna är svensktalande.

Några av pojkarna är utåtagerande, men tendenserna syns i alla klassrum, menar hon.

– Tilltalet är så mycket grövre än när jag började. Sen är det lågaffektiva bemötandet som vi ska ha i skolan idag, det har blivit fel. Lärare som inte har bra utbildning i vad det betyder väljer kanske hellre att se bort, man vill inte ta konflikten. Annars kan kollegor och vårdnadshavare mena att man bemöter barnen fel, säger hon.

Annelie Karlsson tycker att föräldrarna ändrat attityd.

– Då kändes det att man har föräldrarna med sig. Men det har skett en svängning. Idag står föräldrarna till 100 procent på barnens sida, de blir lika kränkta som barnen om man har synpunkter, säger hon.

Det innebär att hon tillbringar mycket tid åt att anteckna vad som händer under dagarna.

– Om barnet går hem och berättar sin version, har jag en möjlighet att kunna försvara mig genom att jag skrivit upp klockslag, vilken rast det var, vilken lektion det var. Det tar väldigt mycket kraft att dokumentera saker och ting varje dag, säger hon.

Rädslan är att bli anmäld för att hon försöker hålla ordning, försöker ge de studiemotiverade arbetsro.

Idag har skolan erbjudit hjälp i form av extra personal som kan komma in om hon kallar. Men sjukdomen hon dragit på sig – hon är övertygad om att den är ett svar på stressen – gör att hon tvekar att återvända.

– Jag orkar inte alla timmar jag har på schemat med den här klassen. Men vem ska gå in i stället? Jag har funderat på att jobba för ett bemanningsföretag, men det blir hattigt. Vi får se, säger hon.

Den närmaste tiden består av sjukskrivning.

Sedan vill Annelie Karlsson se en attitydförändring från samhällets sida, och kanske främst från Skolinspektionen.

– Barn- och elevombudet står på elevens sida och kräver skadestånd, det borde finnas en motvikt där. Någon annan myndighet som bevakar ärendet lika skarpt från vuxenvärden sett. Som det är nu är det och får sina pengar fast de själva beter sig illa. Det legitimerar ett beteende, säger Annelie Karlsson.

Annelie Karlsson heter egentligen något annat.