Nya gymnasielagen pressar lärare - vägledning utlovas

Ett domslut nyligen från Migrationsöverdomstolen ger klartecken för Migrationsverket att återigen börja pröva ansökningar om uppehållstillstånd till ensamkommande, enligt nya gymnasielagen. Migrationsverket har också ambitionen att ta fram föreskrifter för vilka krav som ska ställas för att få förlängt uppehållstillstånd, utifrån aspekter som deltagande i undervisning, närvaro och möjligen även studieresultat.

Migrationsöverdomstolens beslut innebär bara att prövningar kan börja ske enligt den nya gymnasielagen. Men vilka kriterier som ska gälla för beslutet om uppehållstillstånd är det upp till andra instanser att besluta om, säger Thomas Rolén, kammarrättspresident i Migrationsöverdomstolen.

– Domslutet handlar bara att lagen har tillkommit på ett sådant sätt att den är tillämpbar, vilket gör att Migrationsverket nu kan börja pröva ansökningar, säger han.

Johanna Lindblad Ó Duinnín, rättslig expert på Migrationsverket.

Prövningarna enligt nya gymnasielagen avser ansökningar mellan den 1 juli 2018 och den 30 september. Idag och fortsättningsvis gäller att utgångspunkten är att det finns en avsikt att studera från den som ansöker, säger Johanna Lindblad Ó Duinnín, rättslig expert på Migrationsverket.

– Den som söker måste kunna visa på en avsikt att studera, vilket är den enda bedömningsgrund som vi går på just nu när det gäller själva studierna. I princip krävs det att den som söker anger att denne tidigare har studerat och kryssar i att det finns en avsikt att studera på en blankett, säger hon.

Om ansökan om uppehållstillstånd godkänns får den studerande ett uppehållstillstånd som gäller i 13 månader. Efter det krävs en förlängning av uppehållstillstånd, där det ställs krav på aktivt deltagande i studierna. Under året ska tydligare riktlinjer tas fram för vad som krävs i form av aktivt deltagande för den som har ett uppehållstillstånd som är längre än 13 månader för att få en förlängning. Där kan lärarnas betygs- och närvarorapportering komma att användas vid beslut om förlängningar.

– I vissa fall, där det handlar om förlängningar. kommer vi att behöva undersöka ifall studier bedrivs, i vilken studieform, samt hur studierna går, säger Johanna Lindblad Ó Duinnín.

Den kontrollen kommer framför allt att inriktas mot deltagandet i undervisning. Men förarbetena till lagen är enligt Johanna Lindblad Ó Duinnín knapphändiga på den punkten när det gäller att beskriva vilka krav som ska ställas.

För att klargöra vad som gäller har Migrationsverket för avsikt att utfärda föreskrifter om vad som gäller för aktivt deltagande, tillsammans med Skolverket och Folkbildningsrådet, som en form av vägledning för bland annat kommuner, skolor och lärare. Johanna Lindblad Ó Duinnín betonar att det är sannolikt blir en form av föreskrifter, men öppnar också för att det kan bli andra former av vägledningar som syftar till att klargöra vad som förväntas.

– Den exakta utformningen är inte klar, men där kan betyg bli aktuella att titta på, som ett sätt att visa att elever har deltagit och närvara i undervisning. Men exakt vilka krav som ställs skiljer sig starkt mellan olika studieformer, exempelvis gymnasieutbildningar eller folkhögskolor, som har olika närvarokrav, säger hon.

– Ambitionen är dock att utgå från sådant som redan rapporteras idag, men detaljerna där är inte riktigt klara.

Domslutet är positivt, säger hon.

– Jag har inga synpunkter på själva lagen, men det är bra med ett klargörande, så att vi kan återuppta de drygt 9 000 prövningarna. Vi är beredda på en ökning av antalet ansökningar fram till den 30 september, eftersom inte alla som kan ansöka har gjort det, säger hon.

Att uppehållstillstånden beviljas en bit in på höstterminen kan samtidigt påverka de sökandes möjligheter att faktiskt bli antagna till de studier de hoppats på. Sedan i onsdags har Migrationsverket har fått in 9 913 ansökningar enligt den nya gymnasielagen, varav 8 658 ärenden är öppna och 1 215 har avgjorts. Endast ett tiotal ansökningar hann godkännas innan Migrationsverket pausade arbetet i somras.  Ytterligare ansökningar kan komma in fram till söndag.

- De som söker behöver se till att ansökan inkommer till Migrationsverket senast söndag. Postar man brevledes på lördag finns risken att handlingen inte anländer till Migrationsverket förrän tisdag och då kommer ansökan att avvisas enligt det korta tidsfönster som gäller, säger hon.

Att Migrationsverket inte har berättat vad som menas med aktivt deltagande och vilken typ av rapportering avseende exempelvis närvaro och betyg, som ska ligga till grund för beslut om uppehållstillstånd, har skapat oro i lärarkåren.

Therese Dahlqvist, gymnasielärare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd, säger att det visserligen är positivt för enskilda elever att nya gymnasielagen nu kan börja tillämpas, men att lagens konstruktion skapar en konflikt med lärarnas yrkesetiska principer.

– Som lärare i svenska som andraspråk har jag arbetat i många år med språkintroduktion. Jag har sett hur skilda förutsättningarna är, där vissa elever redan har uppehållstillstånd och är mycket motiverade för studier, medan andra lever med ständig oro för att bli utvisade och mår så psykiskt dåligt att det bara handlar om att kunna ta sig till skolan.

Nästa vecka håller rådet ett möte, där nya gymnasielagen är en av de punkter som ska upp på dagordningen. Många lärare har kontaktat etiska rådet på grund av oro för att lärarnas rapportering kan komma att påverka enskilda elevers utvisningsbeslut.

– Det är helt orimligt och enligt rådet kan därför lärares bedömningar och betygsättning inte ligga till grund för beslut om uppehållstillstånd eller utvisning, säger hon.