Ämneslärare på högstadiet får kortare utbildning
Lärarutbildningen
Från och med nästa höst kan blivande högstadielärare välja en något kortare utbildning. Dessutom får de större frihet att välja ämneskombination.
– Målet är att vi ska få fler ämneslärare, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.
Helene Hellmark Knutsson.
Den nya varianten på högstadielärarutbildning, som regeringen beslutade om på torsdagen, innebär att studenterna koncentrerar sig på två ämnen i stället för att läsa tre och tar examen efter fyra år i stället för fyra och ett halvt. Dessutom får studenterna fler möjligheter att kombinera ämnen.
- En viktig förändring är till exempel att svenska som andraspråk ska kunna kombineras med samtliga andra ämnen, säger Helene Hellmark Knutsson.
Bakgrunden till förändringen är att ämneslärarutbildningen med inriktning årskurs 7-9 länge varit ett sorgebarn. Sökintresset har varit så lågt att den ställts in på flera håll och inte mer än varannan student har fullföljt utbildningen. Detta har pågått i tider av lärarbrist.
Hellmark Knutsson bedömer att studenterna hellre väljer den längre gymnasieinriktningen, som ger större frihet i ämnesval och större valfrihet efter utbildningen. En gymnasielärare får undervisa på högstadiet, men inte vice versa.
- Fördelarna med att gå en kortare utbildning har antagligen inte varit tillräckliga. Men den nya varianten kan bli attraktiv för de studenter som känner att de ganska snart vill komma ut och undervisa, säger hon.
Att lägga ned inriktningen mot högstadiet och låta alla läsa samma ämneslärarutbildning har inte varit ett alternativ för regeringen.
- Inte i det här läget. Men med den stora lärarbristen vi har inom många ämnen så är det viktigt att vi har en kortare ämneslärarutbildning. Men i nästa steg är det viktigt att se till att den nya varianten är påbyggnadsbar, säger Hellmark Knutsson.
Dagens regeringsbeslut har förberetts under ett par års tid.
- För mig har det varit viktigt att beslutet är väl förankrat hos arbetsgivare och lärarfack, för att säkerställa att studenterna blir anställningsbara efter utbildningen. Och lärosätena kan införa den nya varianten från och med höstterminen nästa år, säger Helene Hellmark Knutsson.
