
Källa: Sveriges Lärare
Läraren HP Tran känner igen sig i resultatet av Sveriges Lärares rapport om den ohållbara situationen i klassrummen.
Reportage
HP Tran drar en parallell till sjukvården när han beskriver vad sprängfyllda klassrum och en ständig brist på stödresurser gör med en lärare:
– Likt en läkare får jag bedöma vilka patienter det är värt att lägga energi på och som jag kan rädda. Det tär på samvetet, säger han.
Under många år jobbade HP Tran som grundskollärare i Angered, en sliten stadsdel i nordöstra delen av Göteborg. Till slut tog de tuffa arbetsvillkoren ut sin rätt.
– Jag vill orka fortsätta vara lärare ett helt yrkesliv och då gick det inte att fortsätta. Jag mäktade inte med, säger han.
Vilka tankar går genom huvudet när man inte längre mäktar med?
– Det blir en samvetsstress. Jag kommer till klassen och där sitter tio elever som behöver stöd. Då vet jag att jag kanske kan hjälpa sju. De övriga tre är för långt bort. Jag måste prioritera vilka som går att rädda; vilka jag kan lyfta till godkänt.
Det är här jämförelsen med läkaren kommer in.
– Det låter ju fruktansvärt för utomstående, men har man inte tid, resurser och energi nog är det där man hamnar och då är skolan inte längre likvärdig, säger HP Tran.
Sveriges Lärare sätter ord på frustrationen i sin nya rapport ”En ohållbar klassrumssituation – Lärarnas upplevelse av att inte räcka till för alla elever”:
”Majoriteten lärare uppger i vår undersökning att de i ganska eller mycket låg utsträckning kan tillgodose alla elevers behov i undervisningssituationen. Konsekvenserna blir att eleverna inte når så långt som de skulle kunna göra, att duktiga elever inte får den stimulans de behöver och att studieron försämras.”
HP Tran känner igen sig mycket väl och är bekymrad över att det ofta är lärarna som får klä skott för bristerna. Det är till dem upprörda föräldrar vänder sig när deras barn inte klarar undervisningen.
– Man skjuter på budbäraren när det i själva verket är ett systemfel. Det spelar ingen roll att jag säger att kommunen har skurit ner på budgeten eller missat att söka ett bidrag. Eller att riksdagen har fattat ett nytt beslut. Förklaringen hamnar för långt bort.
För att inte brytas ned är hans råd till kollegorna att hänvisa till rektor, som får hitta en lösning eller förklara varför det inte finns tillräckligt med undervisningstid eller behöriga speciallärare att tillgå.
– I många fall kan det behövas speciallärare och sådana växer inte på trän. Kanske tar man in någon obehörig som redan jobbar som vikarie. Det blir hittepålösningar som inte är optimala, men som ändå ser bra ut på pappret, säger HP Tran.
Källa: Sveriges Lärare
Sveriges Lärares undersökning visar att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag. Andelen elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet är betydligt högre för de som har en NPF-diagnos, utländsk bakgrund eller föräldrar som saknar gymnasieutbildning.
I rapporten pekar Sveriges Lärare på att det finns skillnader i hur lärarna bedömer möjligheterna att tillgodose elevernas behov med tanke på den socioekonomiska sammansättningen på skolorna:
”Detta är mycket allvarligt. Om kraftfulla åtgärder för att återupprätta det kompensatoriska uppdraget fortsätter att utebli, så kommer ännu fler elever att misslyckas i skolan, och klyftan mellan socioekonomiskt starka och svaga grupper att öka.”
Källa: Sveriges Lärare
Skolinspektionen (SI) ger en liknande bild i en ny granskning av arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. SI konstaterar att skolorna inte alltid ger elever det behovsanpassade stöd som de har rätt till.
”Därmed får dessa elever inte likvärdiga chanser att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål”, skriver Skolinspektionen i rapporten som publicerades i mitten av juni och är en sammanställning av myndighetens erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd under flera år. Den visar också att bristerna ofta handlar om att stöd inte utreds trots att lärare bedömer att extra anpassningar inte räcker och att det ofta bara finns en begränsad tillgång till elevhälsa.
I dag jobbar HP Tran på Tångenskolan, nordväst om Göteborgs innerstad. ”Här finns en sund blandning elever med olika bakgrund”, säger han.
HP Tran ger ett konkret exempel på hur Sveriges Lärare och Skolinspektionen beskriver i sina rapporter hur det kan gå till ute i en skola:
– Du har en elev som inte hänger med i undervisningen. Enligt skollagen ska den då få särskilt stöd för att kunna nå upp till betygskriterierna. Det som vanligen händer är att läraren meddelar elevhälsan att den här eleven behöver extra anpassning och så kommer man så småningom man fram till att eleven till exempel behöver extra lästräning.
– Men i slutändan faller det på att det inte finns någon vuxen som kan lästräna med eleven eftersom skolan dragit ner på personal. Eleven behöver stöd men får det inte trots att den har rätt till det.
Efter de slitsamma åren i Angered har HP Tran bytt jobb och är numera lärare på Tångenskolan i Tuve på Hisingen, en stadsdel nordväst om Göteborgs innerstad.
– Här finns en sund blandning av elever med olika bakgrund när det gäller etnicitet, kultur och familjernas ekonomiska resurser. Alla vinner på det.
Han tar provresultaten som exempel.
– I Angered var andelen elever som inte klarade godkänt på proven 50 procent. Här är den andelen 30 procent. Då är de som misslyckas i tydlig minoritet och tycker att det är skämmigt att inte klara provet. I det läget uppstår en kollektiv framåtanda och eleverna drar fram varandra.
För att få duktiga lärare att söka sig till problemfyllda skolor är inte lönen det viktigaste lockbetet. Det är i stället goda arbetsförhållanden, menar HP Tran.
– Man frågar sig om man kommer att hinna med sina arbetsuppgifter. Hur ser det ut med elevunderlag, klasstorlek och hur väl tillgodosett är elevernas behov av särskilt stöd?
”I dag kan det sitta 33 elever i ett klassrum och 17 i ett annat. Det är alldeles för stora skillnader”, säger HP Tran.
Ett av de krav Sveriges Lärare för fram i sin rapport är att kvalitetsfaktorer som undervisningstid, planeringstid, för- och efterarbete, minimibemanning, lärartäthet och storleken på klasser och elevgrupper måste regleras.
HP Tran fyller på:
– I dag kan det sitta 33 elever i ett klassrum och 17 i ett annat. Det är alldeles för stora skillnader, vi kan inte ha det på det viset.
En reglering skulle också lösa en del av de problem som följer med dagens marknadsstyrning, framhåller han.
– Slår man fast ett maximalt antal elever måste de skolor som är vinstdrivande gå ner i klasstorlek. Om det finns en reglering att förhålla sig till behöver man inte längre diskutera vinstbegränsningar, säger HP Tran.
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.