Facket ser effekt av protesterna: ”Det tar tid”

Utanför Stadshuset i Stockholm manifesterade lärarna mot nedskärningar i skola och förskola. Foto: Fiippa Ljung

Manifestationerna för skolan börjar ge positiva effekter.
Det hävdar Anna-Charlotta Gräslund, vice ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.
Men än återstår mycket arbete.

I torsdags klubbades budgeten för Stockholm. I mörkret utanför Stadshuset samlades 150 lärare i ännu en manifestation för mer resurser till skolan.

Och enligt ledningen för Sveriges Lärare i Stockholm har den senaste tidens manifestationer börjat ge positiva effekter.

– Det har blivit tydligt att våra olika manifestationer har haft effekt. Grundskolan fick ett extra tillskott efter vår demonstration den 6 maj och även förskolan fick mer pengar. I budgeten för 2024 läggs också mer till grundskolan och medel frigjordes till detta genom en höjning av skatten, säger Anna-Charlotta Gräslund.

Förskolläraren delar bilden

Farah Waly, vice ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm och förskollärare i Skärholmen delar bilden.

– För första gången nämns förskolan specifikt i budgeten. Det handlar om planeringstid, vikariepool och att det ska finnas minst en utbildad förskollärare per barngrupp.

Efter år av åtstramningar och försämringar upplever hon det som att vinden är på väg att vända.

– Jag tror att politikerna lyssnar och förstår. Det händer saker, men det tar tid, säger Farah Waly.

Tar tid att åtgärda

Men det är inte läge att andas ut än. Många år av underfinansiering av skolan kommer att ta tid att åtgärda tror David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.

– Det finns 20 000 utbildade lärare i Sverige som valt att jobba med annat. De upplevde inte att det var värt att jobba inom skolan. Många känner en stor samvetsstress när de ser behoven men inte får resurserna som krävs för att åtgärda dem, säger han.

Ett helt nytt finansieringssystem för skolan finns på önskelistan. För Stockholm diskuteras inte minst gymnasiepengen.

– Svårigheten vad gäller gymnasiernas budget är att det är samtliga kommuner i stockholmsregionen som beslutar om gymnasiepengen. De som inte själva har några gymnasier, men däremot gymnasieungdomar, vill hålla nere kostnaden för dessa och har också lyckats med det genom åren. Det går att förstå deras ståndpunkt, även om den är mer än lovligt kortsiktig, säger Anna-Charlotta Gräslund.

Medvetna om situationen

Enligt henne är politikerna i Stockholm och kranskommunerna medvetna om situationen och har detta år tagit strid för en högre gymnasiepeng – inte minst eftersom elever med särskilda behov ökat kraftigt.

– Antalet elever med diagnoser som ger rätt till anpassningar och särskilt stöd ökar och därmed kostnaderna. Läsa-, skriva- och räknagarantin gäller även för elever med särskilda behov, säger Britt Marie Selin, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.