Under Anna Ekströms (S) tid som skolminister minskade antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.<br />Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Till startsidan
Nationella prov Regeringen tog bort en stor del av de nationella proven på gymnasiet för att minska lärarnas och elevernas arbetsbörda och stress. Men en majoritet av lärarna fortsätter att använda de icke obligatoriska nationella proven som Skolverket tar fram.
Dåvarande skolministern Anna Ekström (S) beslutade år 2018 att mängden av nationella prov skulle minskas på gymnasiet. Förändringen innebar att det bara skulle bli obligatoriskt att ha nationella prov på programmens avslutande kurser som var obligatoriska. Innan hade nästan alla kurser i matematik, svenska och engelska, på de olika gymnasieprogrammen, avslutats med ett obligatoriskt nationellt prov.
Under Anna Ekströms (S) tid som skolminister minskade antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.<br />Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Förändringen skedde efter år av kritik mot att fokus på nationella prov hade blivit för stort och hotade att tränga undan undervisningen. Proven ansågs också leda till en orimligt stor arbetsbörda för lärare och stress för elever.
Lärarens undersökning visar dock att regeländringen inte fått någon nämnvärd betydelse på gymnasiet även om det skett en viss minskning i antalet nationella prov som beställs i vissa kurser. En majoritet av Sveriges skolor fortsätter att beställa även de icke obligatoriska nationella prov som Skolverket tar fram.
Det statistiska underlag som Läraren har begärt att Skolverket ska ta fram över hur många nationella prov som har beställts sedan år 2017 i matematik, svenska och engelska i olika kurser visar exempelvis att:
• antalet nationella prov i matematik 1b minskat från 46 200 beställda prov 2017 till 40 500 år 2022
• antalet nationella prov i svenska 1 har minskat från 101 100 beställa prov 2017 till 72 500 år 2022.
• antalet nationella prov i engelska 5 har minskat från 110 700 till 84 000 prov år 2022.
Det är rektorn på gymnasieskolorna som har mandat att besluta om vilka prov som ska genomföras och inte lärarna. Regeringen beslutade år 2018 att alla nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättning. Det gäller även de icke obligatoriska. Proven syftar till att öka likvärdigheten i bedömningen. Och politiskt har debatten om likvärdigheten i svensk skola ökat på senare år.
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket, tror att det kanske kan vara en förklaring till att skolorna fortsätter att använda även de nationella prov som inte är obligatoriska.
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket Foto: Skolverket
– Regeringens skäl till att ta bort ett antal nationella prov var främst för att minska arbetsbördan för lärare men sedan dess har likvärdigheten vid betygsättning blivit en het politisk fråga, säger han.
Han bedömer att en stor majoritet av lärarkåren uppskattar att ta stöd i de nationella proven vid betygsättning.
– Även om många lärare tycker att proven tar mycket tid från undervisningen så verkar de som prioriterar proven ändå tycka att proven fungerar bra utifrån sitt syfte och kanske är det enda som stöttar dem i betygsättningen.
LÄS ÄVEN:
Debatt Maja Westerlund lägger ett fackligt perspektiv på klimakteriet
Debatt Han välkomnar kognitionsvetenskapen till skolan
Krönika ”Skolan blir en jätteblobb som suger upp fritiden”
Debatt Hon reagerar på kritiken om detaljstyrning av lärare i nya läroplanerna
Debatt Tuffa frågan till beslutsfattarna om tiden som saknas i förskolan
Debatt Hon förväntas jobba extra – utan kompensation
Debatt Efter läroplanerna – han vill diskutera ”lärarplaner”
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”