Nationella proven slopades – men används ändå
Nationella prov Regeringen tog bort en stor del av de nationella proven på gymnasiet för att minska lärarnas och elevernas arbetsbörda och stress. Men en majoritet av lärarna fortsätter att använda de icke obligatoriska nationella proven som Skolverket tar fram.
Dåvarande skolministern Anna Ekström (S) beslutade år 2018 att mängden av nationella prov skulle minskas på gymnasiet. Förändringen innebar att det bara skulle bli obligatoriskt att ha nationella prov på programmens avslutande kurser som var obligatoriska. Innan hade nästan alla kurser i matematik, svenska och engelska, på de olika gymnasieprogrammen, avslutats med ett obligatoriskt nationellt prov.
Förändringen skedde efter år av kritik mot att fokus på nationella prov hade blivit för stort och hotade att tränga undan undervisningen. Proven ansågs också leda till en orimligt stor arbetsbörda för lärare och stress för elever.
En majoritet fortsätter att använda proven
Lärarens undersökning visar dock att regeländringen inte fått någon nämnvärd betydelse på gymnasiet även om det skett en viss minskning i antalet nationella prov som beställs i vissa kurser. En majoritet av Sveriges skolor fortsätter att beställa även de icke obligatoriska nationella prov som Skolverket tar fram.
Det statistiska underlag som Läraren har begärt att Skolverket ska ta fram över hur många nationella prov som har beställts sedan år 2017 i matematik, svenska och engelska i olika kurser visar exempelvis att:
• antalet nationella prov i matematik 1b minskat från 46 200 beställda prov 2017 till 40 500 år 2022
• antalet nationella prov i svenska 1 har minskat från 101 100 beställa prov 2017 till 72 500 år 2022.
• antalet nationella prov i engelska 5 har minskat från 110 700 till 84 000 prov år 2022.
Det är rektorn på gymnasieskolorna som har mandat att besluta om vilka prov som ska genomföras och inte lärarna. Regeringen beslutade år 2018 att alla nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättning. Det gäller även de icke obligatoriska. Proven syftar till att öka likvärdigheten i bedömningen. Och politiskt har debatten om likvärdigheten i svensk skola ökat på senare år.
Likvärdigheten het politisk fråga
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket, tror att det kanske kan vara en förklaring till att skolorna fortsätter att använda även de nationella prov som inte är obligatoriska.
– Regeringens skäl till att ta bort ett antal nationella prov var främst för att minska arbetsbördan för lärare men sedan dess har likvärdigheten vid betygsättning blivit en het politisk fråga, säger han.
Han bedömer att en stor majoritet av lärarkåren uppskattar att ta stöd i de nationella proven vid betygsättning.
– Även om många lärare tycker att proven tar mycket tid från undervisningen så verkar de som prioriterar proven ändå tycka att proven fungerar bra utifrån sitt syfte och kanske är det enda som stöttar dem i betygsättningen.
Nationella proven i korthet
Användningen av de nationella proven har förändrats sedan de infördes. Innan de nationella proven infördes så fanns centrala prov i grundskolan och standardprov på gymnasiet som testade elever på nationell nivå:
• År 1997 infördes nationella prov i åk 9. I dag är de obligatoriska i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, SO-ämnen och NO-ämnen. När det gäller SO och NO-ämnena så sker det en lottning vilket av de fyra respektive tre ämnen som enskilda skolor ska genomföra.
• Nationella prov infördes 2008 i åk 3 och är obligatoriskt idag i ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik.
• År 2011 infördes nationella prov i åk 6 och är obligatoriskt i dag i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i åk 6.
• I gymnasiet är nationella prov obligatoriska i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. År 2018 genomfördes en förändring i gymnasieskolan som innebar att nationella prov bara blev obligatoriska att genomföra i de avslutande obligatoriska kurserna på de olika programmen.
LÄS ÄVEN:
