Magister Tran: Det här krävs i utsatta skolor

Fler vuxna på plats i skolan skulle vara den mest märkbara åtgärden som krävs i utsatta skolor tror HP Tran.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

HP Tran var lärare på en av de skolor som pekats ut som Sveriges sämsta.
Nu har han lämnat samvetsstressen för elever som heter Johansson och Andersson.
– Det var meningsfullt, men jag orkade inte, säger han.

Lästips: Skolorna med sämst resultat – hela listan

Skolinspektionens granskning av de svenska skolor som haft lägst resultat under längst tid togs emot som ett sorgligt facit över det allra svartaste i Skolsverige.

Ett trettiotal skolor i socioekonomiskt drabbade områden tillhör dem som år efter år visar upp sämst elevresultat.

HP Tran arbetade på Vättleskolan i Angered, vars namn står  på listan.

Läs: Domstolen tar inte upp Vättles nedskärningar

I drygt tio år har hans arbetsplats legat i områden där utbildningen är låg och där problemen är stora.

Så han blev inte särskilt överraskad av Skolinspektionens slutsatser.

– Speciellt inte av de skolor som ligger i Göteborgs utsatta områden. Det är skolor med tufft elevunderlag och skolor som oftast dras med besparingar, säger HP Tran.

Läs: Sämst resultat i Göteborg – ändå tvingas skolan skära

Nu har han bytt jobb och befinner sig i stället på Hisingen, en mer välmående del av Sveriges andra stad.

– Hisingen är ett område som är betydligt mer blandat. För första gången i mitt liv har jag elever som heter Johansson och Andersson i klassen. Och det är en sund blandning, tycker jag, säger han.

Så vad hände?

– Jag stod inte ut med att inte räcka till. Att ha den där eviga samvetsstressen. Att känna att jag hade kunnat göra mer. Jag tröttnade också på allt arbete runtomkring. Att det blev bråk i korridoren för att det inte fanns lärare där. Och så fick man ta itu med det och offra en rast för att kalla in elever till samtal. Och så fick man ringa hem och ha möten med elever och vårdnadshavare, förklarar han.

Läs: Lärarna fick nog – anmäler till Arbetsmiljöverket

Regeringen har höjt likvärdighetsbidraget i budgetförslaget för 2022 och lockar med feta lönekuvert. Upp till 10 000 kronor extra i månaden gäller för förstelärare som börjar arbeta i utsatta områden.

Men HP Trans åtgärdspaket innehåller framför allt en punkt.

– Man måste arbeta efter de förutsättningar som finns. Och då tänker jag att mer tillsyn i korridorerna, fler rastvärdar, mer vuxen personal. Inte nödvändigtvis lärare för lärare har redan fullt upp – men fler vuxna som rör sig skulle vara den mest kännbara och märkbara insatsen, säger han.

Åren på Vättleskolan har också bidragit med skarpa ljusglimtar.

– Det mest givande är när man har elever som inte har det bra hemma, kanske att de inte har det så bra ekonomiskt. Och sen när man når ut till dem, de trivs i skolan, läser saker… och så tar de sig vidare till gymnasiet och man träffar dem ett par år senare. De har blivit längre, de har blivit vuxna. Och så berättar de om hur bra det gick. Det är den bästa karamellen man kan få som lärare.

Tror du att du kommer att tröttna på lugn och ro?

– Just nu tycker jag att det är väldigt kul. Men här finns andra svårigheter. Det är sämre tillgång till läromedel. På min förra arbetsplats behövde jag aldrig tjata och gnälla om böcker. Sen lägger föräldrarna inte sig i lika mycket, både på gott och ont. De litar på dig och kontaktar dig inte i onödan. På mer resursstarka skolor vill föräldrarna detaljstyra mer, säger HP Tran.

LÄS ÄVEN

Forskarens dom – inte bästa lärare i utsatta områden

Jaara Åstrand: "Pengarna helt otillräckliga"