Lärarnas krav när klyftorna ökar mellan elever

Klyftorna mellan elever ökar i skolan. Nu ställer Sveriges Lärare krav på regeringen för att öka likvärdigheten.

Skillnaderna i skolresultat ökar mellan fattiga och rika elever och elever med olika bakgrund. Det visar nya siffror från Sveriges Lärare.
– Som lärare så blir man ledsen och frustrerad när eleverna inte får det stöd som krävs, säger ordföranden Johanna Jaara Åstrand.

LÄS ÄVEN: Erfarna lärarna om skolklyftan: ”Svårare undervisa idag”

Mellan 1998 och 2020 har andelen niondeklassare med utländsk bakgrund ökat från 6 procent till 17 procent, samtidigt som de år 2020 utgjorde hälften av dem som inte var godkända till gymnasiet.
Det visar nya rapporten Ska alla elever få lyckas, från Sveriges Lärare.
Totalt har 182 skolor, främst kommunala, tagit emot nära 40 procent av de nyanlända eleverna.

”Omöjlig ekvation för lärarna”

– Eleverna får inte det stöd, den tid eller de förutsättningar som krävs för att klara måluppfyllelsen. Lärare vet och ser ju vad som behövs, men det saknas resurser, stödfunktioner och tid. Det är en omöjlig ekvation både för eleven och lärarna. Dessvärre leder det till samvetsstress hos många lärare, trots att det dåliga samvetet ska ligga hos politiker och arbetsgivare, säger Johanna Jaara Åstrand.

Johanna Jaara Åstrand. Foto: Oskar Omne

Samtidigt sjunker skolresultaten.

Undersökningen från Sveriges Lärare har tittat på elevgrupperna som föddes 1983, 1987, 1991, 1995 och 1999.
Eleverna har delats in efter om de är födda i Sverige av svenska föräldrar eller födda utomlands, samt efter föräldrarnas ekonomi.

För utlandsfödda elever från familjerna med lägst inkomster har andelen obehöriga ökat med 45 procent mellan 1983 och 1999.

– Skolsegregationen är såklart en pusselbit. Vi behöver helt andra regelverk som möjliggör en mer blandad elevsammansättning. Men det räcker inte, staten måste också säkra en likvärdig finansiering som ser till att resurser och kompetens finns där behoven är som störst. Allt annat är ett svek mot både individer och vår framtid, säger Johanna Jaara Åstrand.

Även för svenskfödda märks en försämring, andelen obehöriga har ökat med 36 procent.

– Blir vi chockade av vad vi ser? Nej det blir det inte. Både den förra regeringen och den här driver en marginalpolitik. De inför lovskola, lite extra läxhjälp eller studietid. Det bygger på en uppfattning om att det går att rätta till problemen vi har med några extra timmar, en extra dag eller lovskola under en vecka. Men så är det inte alls. Det här handlar om minst terminer, oftast läsår. Elever som behöver mycket mer undervisning för att nå målen. Det gäller den förra S-regeringen och det gäller den nuvarande med Tidöavtalet, säger Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef för Sveriges Lärare.

Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.

Ytterligare en faktor är F-betyget.

– I Sverige har vi godkänt-gränsen som slår ganska hårt, framför allt för dom som ligger i gränstrakterna runt betyget E. Vi har ett absolut betygssystem och mäts mot absoluta kriterium. Och beroende på hur vi sätter kriterierna så blir gruppen olika stor. Ska du skriva ditt namn för att bli godkänd – då blir alla det. Men ska du analysera August Strindbergs betydelse för den svenska litteraturen så kommer inte alla bli godkända, säger Pontus Bäckström.

Så ska likvärdigheten öka

Nu ställer Sveriges Lärare skarpa politiska krav.

Det främsta är enligt Johanna Jaara Åstrand finansieringen av skolan.

– Det behövs ett systemskifte i svensk skolpolitik! Om inte staten tar huvudansvaret för finansiering, lärarförsörjning och likvärdiga förutsättningar så kommer skolan fortsätta dra isär, svika elever och skapa stora samhällsproblem och ökade samhällskostnader, säger hon.

På sikt är det en fråga om hur själva skolan ska vara uppbyggd.

– Det är uppenbart att den svenska skolan har nya utmaningar nu, som vi måste möta. Vi har allt fler elever som kommer till Sverige när de är äldre. I vissa fall kanske deras föräldrar inte ens själva har gått i skolan. Vi har ensamkommande barn från krigshärjade områden. På några få år ska de klara allt som andra elever gjort på nio år. Det är befängt, det är väldigt orättvist mot dessa elever, säger Pontus Bäckström.

En skola som också skapar problem för lärarna.

– Om du har en klass med 25 elever och åtta av dem kommer ganska direkt från förberedelseklasser – det påverkar den undervisning du bedriver. Hur du kan göra, hur du lägger upp den. Det hade varit lättare för alla om alla elever fördelades jämnare över skolorna, säger Pontus Bäckström.

Statlig finansiering – här är kraven från Sveriges Lärare

  • Staten måste ta över huvudansvar för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet.
  • Skolvalet måste reformeras för att bryta segregationen och öka likvärdigheten.
  • Inför skolvalsperiod och slopa kötiden.
  • Staten måste ta över kompetensförsörjningen av lärare.
  • Skattepengar avsatta för en likvärdig och kvalitativ skola ska användas till behov i skolan.
  • Reglerna för särskilt stöd måste förändras så att lärarkårens bedömningar ges avgörande betydelse för stödet.