Erfarna lärarna om skolklyftan: ”Svårare undervisa idag”

LÄS ÄVEN: Lärarnas krav när klyftorna ökar mellan elever

En ny rapport från Sveriges Lärare visar hur kunskapsgapet mellan fattiga och rika och svenska och utlandsfödda elever ökar.

Undervisningen har blivit fem gånger svårare under de sexton år han arbetat. Det menar matte- och teknikläraren Bakhtiar Ashnagar, som arbetar i Alby, ett särskilt utsatt område.

 En ny rapport från Sveriges Lärare visar hur kunskapsgapet mellan fattiga och rika och svenska och utlandsfödda elever ökar.

Här blir lärarjobbet tyngre

Bakhtiar Ashnagar har arbetat som lärare i snart två decennier, och han tycker att det blir tyngre.

– Trots att man anpassar och differentierar så finns det elever jag inte når. Vi kan få elever i mitten av terminen i nian, som inte kan svenska. Har de bra skolbakgrund kan man kommunicera på engelska, men har de ingen skolbakgrund så är det svårt. Jobbet blir fyra-fem gånger svårare än det var förut, säger han.

På Grindtorpsskolan talas det fyrtio olika språk. Det betyder att undervisningen behöver anpassas på flera olika sätt, inte bara beroende på skolbakgrund.

– Man hinner inte hjälpa till alla i klassen. Man vill känna att alla elever får det hjälp som de har rätt till men i verkligheten är det omöjligt, säger han. 

Och han är arg. 

Arg över att en liten andel skolor tar emot den stora andelen nyanlända elever. 

– De leker med de här barnens framtid. De behöver utveckla sitt språk och integreras i det svenska samhället. Och det blir nästan omöjligt för vissa skolor att lyckas med det kompensatoriska uppdraget när en stor andel av eleverna är nyanlända. Det blir bara värre.

– Jag är kritisk till det fria skolvalsystemet, det har bidragit till ännu mer segregation än förr. Jag tänker inte bara på den etniska segregationen, även den kunskapsmässiga, resurssvaga elever hamnar i vissa skolor med nyanlända medan resursstarka elever väljer andra skolor, vi har hamnat i en ond cirkel säger Bakhtiar Ashnagar. 

På samma skola undervisar Pernilla Hallgren i svenska och svenska som andraspråk.

Hon är lärare sedan 24 år tillbaka, och sökte sig till Alby för sju år sedan.

Så anpassar hon undervisningen

– Det ska inte bara vara outbildade lärare i de här områdena, de behöver duktiga lärare som behärskar språket. Jag har sökt mig till och tänker fortsätta jobba i den här typen av område, säger Pernilla Hallgren.

Men jobbet är tufft.

– Man får hitta material på den nivå där eleverna befinner sig och man får försöka guida dem i det grundläggande språket. Samtidigt som du ska ha en undervisning för de elever som kommit jättelångt och hitta språk- och lässtrategier på hög nivå, säger hon.

Och det är tufft för eleverna också.

Tidigare fanns förberedelseklasser. Nu slängs de rakt in i ordinarie skola.

– Man får hanka sig fram och hjälpa dem så gott man kan. Men vi gör inte dem någon tjänst genom att godkänna dem och så klarar de inte gymnasiet. Vi försöker få dem att förstå att de måste upp på en viss nivå, ha ett visst ordförråd för att klara det, säger Pernilla Hallgren.