En skola för alla – nu flyr eleverna

När Nyköpings högstadium öppnade 2014 väckte det stort intresse runt om i landet. Kommunpolitikerna i Nyköping hade enats om att lägga ned kommunens fyra kommunala högstadier, där en av skolorna var starkt segregerad. Alla elever skulle samlas i den centrala högstadieskolan oavsett var de bodde och eleverna skulle mixas i klasser utifrån ett socioekonomiskt index.

Förutsättningarna fanns i teorin men verkligheten kom emellan. År 2015 kom flyktingkrisen och Nyköpings högstadium fick som den enda kommunala skolan ta emot merparten av de äldre nyanlända eleverna.

– Det var väldigt många som kom på en gång och 2015 hade skolan 78 nyanlända elever på introduktion i skolan, säger Anci Stierna, utbildningschef för grundskolan i Nyköpings kommun.

Flydde till friskolor

Vid starten läsåret 2014/15 var andelen elever med utländsk bakgrund drygt 18 procent på Nyköpings högstadium men andelen har ökat snabbt och är i dag 37 procent.

På de tre största friskolorna i kommunen, Kunskapsskolan, Vittra och Nyköpings enskilda grundskola, är andelen elever med utländsk bakgrund omkring tio procent av skolans elever.

Skoldebattören Per Kornhall och utredningschefen German Bender på Aréna Idé kom 2018 med rapporten ”Ett söndrat land” där de granskade skolsegregationen i medelstora kommuner. En av kommunerna var Nyköping.

– Trots att detta var i ett tidigt skede, vi jämförde åren 2011-2012 med 2015-2016, så kunde vi redan då visa att många elever med välutbildade föräldrar med svensk bakgrund hade ”flytt” till de fristående högstadieskolorna. Det som brukar kallas ”White flight” i forskningen. Vi kunde visa att skolvalssegregationen var starkare än boendesegregationen, säger Per Kornhall. 

Segregationen ökade tidigt på skolan, och i takt med att antalet friskolor ökat i kommunen har elevantalet minskat. Totalt finns i dag sju friskolor som tar emot högstadieelever i kommunen. Den senaste friskolan, Nyköpings enskilda grundskola, öppnade 2019 och vänder sig enbart till högstadieelever. Skolan har i dag nästan 400 elever.

Samtidigt har elevantalet på Nyköpings högstadium sjunkit med 338 elever från läsåret 2017–2018, då skolan som mest hade 1 291 elever. I höstas började 953 elever på skolan.

– Det är många elever som försvunnit. Inför varje höst har vi kontakt med friskolorna så vi vet ungefär hur många elever de kommer att plocka. Nyköpings högstadium har fått minska sin organisation hela tiden. Det blir alltid lite turbulent på en skola då, säger Anci Stierna.

Turbulent tid

Skolan är nu inne på sin fjärde rektor sedan skolan startade och även lärare har kommit och gått.

Under våren i år blev det oroligt bland eleverna på Nyköpings högstadium. Flera händelser med bråk och utlösta brandlarm kulminerade med att en elev slängde in en banger (större smällare) i matsalskön i den nybyggda skoldelen Alpha. Flera elever fick ont i öronen och brännskadade klädesplagg.

Skolans ledning gick upp i stabsläge för att samordna sig tillsammans med andra kommunala myndigheter och genom en rad olika åtgärder försöka öka tryggheten för både elever och personal. Händelser ska nu polisanmälas i högre grad och man ska vara noga med att göra orosanmälningar. 

I dagsläget har kommunen svårt att påverka att segregationen ökar på Nyköpings högstadium eller att integrationen uteblir på friskolorna. 

– Vi har en jättesegregerad skola och så ser det ut även i friskolorna, fast omvänt. Skolorna ska spegla samhället men den här uppdelningen som vi har i Nyköping tycker jag inte bidrar till samhällsutvecklingen som skolan ska vara en del av. Men där behöver politikerna tala om vad man vill, säger Anci Stierna.

Vi har en jättesegregerad skola och så ser det ut även i friskolorna, fast omvänt.

Kommunen har försökt få friskolorna lokalt att förändra sitt kösystem för att alla elever ska ha en chans att komma in även på den friskola som man vill gå på.

– Men det är inte lätt att förändra lokalt för det är ofta stora koncerner som bestämmer. Vad vi kan göra är att förbättra informationen om skolvalet och försöka synliggöra vår skola i sociala medier för att berätta vad som är bra med vår skola. I övrigt jobbar vi med de elever vi har och gör det så bra som möjligt för dem, säger Anci Stierna.