![](/contentassets/dfdc3761e87d4b01bd68233105c40e15/mg3.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Micael Hermansson är expert på att tala, både inför elever och it-chefer.
Porträtt Efter trettio år som lärare valde Micke Hermansson att lämna yrket. Nu är han föreläsare och coach på heltid och han vill få fler, inte minst lärare, att bli bättre på att nå ut, på att få en grupp att verkligen lyssna. Och tänk om man kan ge åhörarna en riktig dopamin-kick!
Ingemar Stenmark, Stig Strand, Anja Pärson och Micke Hermansson. Alla är de från Tärnaby (eller strax utanför). Men det är bara den sistnämnde som livnär sig på att prata och skriva om hur du gör för att få en publik att bli intresserad av det du har att berätta.
I Ankarsund, åtta mil sydväst om Tärnaby, gjorde Micael Hermansson sina första tre år som lärare i slutet av 1980-talet.
– När jag insåg att jag inte skulle bli rockstjärna eller fotbollsproffs, när jag förstod att jag inte var så bra i fotboll eller kunde sjunga och spela, så visste jag i alla fall att jag tyckte galet bra om skolans värld.
Micael Hermansson har alltid varit vetgirig. Han praoade, eller pryade som det hette då, i en mellanstadieklass när han själv gick i åttan och på gymnasiet jobbade han en vecka på högstadiet i Tärnaby. Han insåg att han drogs till lärandemiljön och till lärarhögskolan.
– Skolan var väldigt annorlunda då och Ankarsund var en väldigt liten by. Jag tyckte om mitt jobb från dag ett och jag hade det i mig att berätta, det var mitt sätt att undervisa, att väva in det i stories. Många av mina lärare i Tärnaby var otroliga storytellers.
Micael Hermansson är expert på att tala, både inför elever och it-chefer.
Att göra så, det var ingenting han fick med sig från utbildningen, det var bara baserat på magkänsla. Han trivdes i, som han säger det, miljön ”klassrum” och han tyckte mycket om känslan som infann sig när han förstod att där, där fångade han många elever med det han berättade.
– Men dagen efter kunde jag misslyckas totalt. Det berodde mycket på dagsformen och jag chansade med nya pusselbitar som funkade eller inte funkade.
Ålder: 58 år.
Bor: I Umeå.
Uppvuxen: I Norra Fjällnäs, nära Tärnaby.
Familj: Sambo, hundar. Två barn.
Bakgrund: Jobbade som lärare mellan 1987 och 2015. Är numera föreläsare och coach. Fick Lärarförbundets pedagogpris 2011 för sitt projekt med mikrolektioner, Grej of the day. Blev 2015 utnämnd till Årets lärare av Handelskammaren.
Aktuell: Med boken ”Presentationslyftet – 105 vägar för dig som vill nå ut”.
Om vi ser den här texten som en berättelse, storyn om Micke Hermansson, så hoppar vi nu mer än 20 år fram i tiden. Till läsåret 2009-2010 då han fick en fjärdeklass som var något alldeles extra.
– Så säger man ofta och det är en klyscha. Men det här var en klass som utmanade mig på helt nya sätt. Jag var ganska trygg i min roll, men plötsligt kom jag hem på kvällarna och var, inte knäckt, men verkligen överraskad. Jag nådde inte fram, inte den dagen heller. Det var inte ens nära.
Han gick, säger vi för storyns skull, fram och tillbaka som en annan Professor Balthazar innan han insåg att man kanske inte alltid behöver följa mallen med si och så långa lektionspass. Lösningen blev en mikrolektion på max tio minuter.
– Jag ville ha ett intro som var superkort. Jag liksom stod på tå, jag ville att det skulle finnas mycket av ”Wow!” eller ”Oh, my God”, nåt som snabbt fick mig att vilja googla och ta reda på: ”Är det här verkligen sant?”
Den så kunskapssörplande och nyfikne Micke Hermansson ringde upp sina kompisar och sprudlade i luren, han ville så gärna dela med sig av det han precis lärt sig. Det där, den passionerade, som verkligen är och var han, visade sig funka även på mellanstadieelever. Den första minilektionen handlade om Sydpolen och racet mellan Roald Amundsen och Robert Scott 1911-1912 och han hade bara två oskarpa bilder som han visade upp.
– Eleverna tyckte att namnet, Grej of the day, var supertöntigt men när jag såg min klass efter sex-sju minuter så tänkte jag att det här är första gången de är framåtlutade och det är total koncentration. Jag hade också bestämt mig innan, jag skulle inte fortsätta att berätta tills jag fått alla att tröttna utan jag skulle sluta när det var som bäst.
Det skulle kittla elevernas vetgirighet, deras vilja att veta mer. Tanken var att glänta på kunskapsdörrar och han hade och har tron att då kan saker hända. Fantasin får spelrum. Micke Hermanssons grejer blev allt bättre, mer och mer förberedda, med tiden gjorda med power points och andra hjälpmedel. Med tiden blev inte klassens devis ”Kunskap är coolt” något som skrattades bort, ”det blev en devis som man gjorde tröjor utav”.
– Det låter som en Hollywoodstory men det var verkligen så. Det var fantastiskt. De kunde ringa mig på lördagskvällar: ”Ser du på Kanal 5? Det är nånting om Tutankhamon”. De lånade böcker, de köpte dvd-filmer och ja, det var fantastiskt att se den vändningen.
Vändningen Micael Hermansson pratar om blev starten på, inte bara en klass och deras intresse för att lära sig om Aralsjön, Nelson Mandela eller vad det nu kunde vara, utan också ett nytt kapitel för honom själv. Grej of the day spred sig, den sprids faktiskt fortfarande över världen.
Nu, tolv år senare, har han skrivit sju böcker och hållit minst 400 föreläsningar. Sedan 2015 jobbar han som föreläsare på heltid. Sen kom pandemin våren 2020.
Då passade han på att inreda sitt garage i Umeå till en modern studio och biblioteket, skivorna och löpbandet fick sällskap av en green screen och modern teknik. Av höstens och vinterns bokningar kommer ungefär hälften att ske digitalt.
– Jag föreläste för Nya Zeeland i förrgår, på morgonen. Det är klart att det är praktiskt, när det var klart gick jag och tog en macka i köket. Jag hade gärna varit på Nya Zeeland men det får bli en annan gång.
Micael Hermansson är aktuell med en ny bok.
Han föreläser om Grej of the day och han föreläser om att föreläsa, om att hålla presentationer inför folk och om det han kallar för renodlad lektionsdesign. Det är också det hans senaste bok ”Presentationslyftet – 105 vägar för dig som vill nå ut”, handlar om, att få en publik att lyssna, oavsett om det handlar om IT-chefer eller om lärare i Enköping.
Men, och det visar sig vara den allra vanligaste frågan som ställs till Micke Hermansson, saknar han inte lärarjobbet?
– Frågan är helt befogad. Jag tyckte otroligt mycket om mitt arbete. Men det jag gör i dag, författarskapet som är en gammal barndomsdröm, och föreläsa, det är just nu ännu roligare. Lärare har en viss frihet, det inser jag och den kunde vara i större och mindre format, men friheten som egenföretagare, det var fantastiskt att få den så här i slutet av arbetskarriären. Det var också oväntat för det här var ingen master plan, det bara blev.
Någon gång då och då måste man överraska
När han gjorde sin första föreläsning, i Kiruna, insåg han att den där bekväma känslan han hade i klassrummet och det där flytet som ofta fanns där saknades. Det var något annat som mötte honom när det satt en granskande, vuxen publik framför honom.
– Oj, vad annorlunda det var. Jag var superstel, vilket förstås gjorde mig supertråkig och känslan på vägen hem var att jag aldrig någonsin skulle utsätta mig för det igen. Men det vände och blev till att jag tänkte: ”Jag ska aldrig komma så här oförberedd, jag ska bannemej göra det mycket bättre”.
Så Micke Hermansson tränade, han köpte böcker, gick en kurs. Tittade efter fallgropar men också efter tekniker som gick att använda för att undvika fallgroparna. När han berättar det här, kryddat med eftertänksamma och liksom punktsättande ”Mmmmm”, så återger han när en så kallad talarbyrå, en av de största föreläsarförmedlarna i Norden, kontaktade honom. Den som ringde konstaterade att de annars hade slutat att använda pedagoger och lärare som talare. ”Ta det inte personligt, men vi tycker inte att ni som kollektiv är tillräckligt vassa och bra på det här”, sa personen.
Foto Malin Grönborg
Han poängterar att den stämpeln, ”med en touch av tråk”, förstås inte gäller en majoritet av lärarkåren, att han har sett och hört fenomenala ”presentatörer” som har ägt och trollbundit sina klassrum. Men det finns också lärare, mellanchefer, politiker och präster, som är bortglömda efter två sekunder.
Micke Hermansson tror inte att man föds till talare. Det han återkommer till, i boken och under vårt samtal, är vikten av att träna, träna och åter träna. Och så gäller det att sträva efter att ge publikens hjärnor en ordentlig dopamin-kick.
– Det måste inte explodera hela tiden, som lärare har du många lektioner, men nån gång då och då måste man överraska. Välj dina strider, välj dina explosioner. Tänk över vad som är viktigast.
– Det jag lärde mig, när jag började med Grej of the day i min fjärdeklass, var att vad jag än tar för rubrik så går det att göra spännande. Som ”Kulspetspennan” till exempel. Det låter så där lagom spännande men ge mig två minuter och jag lovar att jag hittar en sån där ”Förresten, visste du att …”-grej som kan få folk att tappa hakan.
– Det blev inget jubel i klassrummet precis när jag, följandes läroplanen, sa att vi skulle kika på en diktform som heter haiku. Men i juni, när de röstade fram årets topplista för Grej of the day, då vann haiku. Det handlar om att paketera och presentera, om att sälja in.
LÄS ÄVEN
Fem knep som får eleverna att lyssna
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.