Vi talar ibland om jämställdhet som om den vore självklar. Det är den inte. Den är resultatet av människor som tagit strid och av politiska beslut som förändrat lagar, institutioner och utbildningssystem.

Att gå före är att ta ansvar för fler än sig själv. När kvinnor kliver fram och leder flyttar de gränser för vad som är möjligt. 

Våra små flickor och pojkar ser. De ser vem som tar plats, vem som blir ifrågasatt och vem som står kvar. De ser vilka röster som hörs och vilka som tystas. När kvinnor går före förändras inte bara maktens rum, utan också framtidsbilderna i barns blickar. 

Vill hylla smarta och modiga kvinnor

Verklig jämlikhet byggs inte enbart i politiska talarstolar. Den byggs i våra förskolor och skolor, i det vardagliga arbete som formar nästa generation. Jag vill denna dag hylla modiga och smarta kvinnor, men också peka på systematiken som formar nästa generation.

Alla blir inte ledare och förebilder, men de behövs! När de träder fram förändrar de mer än sina egna liv. De förändrar vad små flickor tänker är möjligt och vidgar perspektiven för små pojkar. 

Att gå före kostar. Kvinnliga ledare utsätts generellt för hårdare granskning, mer personfokuserad kritik och högre krav på perfektion än män i motsvarande positioner. Forskning visar att kvinnor oftare bedöms utifrån person och stil snarare än kompetens.

Zara Larsson och Elsa Beskow

Zara Larsson har länge använt sin röst för att tala om sexuella trakasserier, maktstrukturer och kvinnors rättigheter. Nu har hon också tagit tydlig plats genom att kritisera Trump och myndigheten ICE. Hon tar utrymme i frågor som rör demokrati, makt och mänskliga rättigheter. Det är sådant små flickor ser. Att en stark och sällsamt vacker röst kan höras hela vägen in i världspolitiken. 

När Paralympics nu drar i gång visar alpinstjärnan Ebba Årsjö att styrka kommer i olika former. En förebild som visar unga tjejer att mod och driv kan ta dig till toppen, oavsett förutsättningar.

Vi står också på axlarna av dem som gick före. Elsa Beskow var med och formade synen på barn som tänkande och handlande individer med rätt till utveckling. Det är en demokratisk idé och en jämställdhetsidé. Något små individer behöver möta tidigt. 

Men jämlikhet skapas inte bara av dem som syns. Den byggs av hela samhället, av kvinnor och män, av söner, bröder och pappor. Modiga popstjärnor eller coola elitidrottare förändrar inte ensamma. Det gör vi alla tillsammans, för små flickor och för små pojkar. 

Vi ska hylla dem som går före

I förskolan grundläggs barns självkänsla och språkliga utveckling. I skolan formas tilltron till den egna förmågan. Hur små flickor ser på sig själva och hur små pojkar ser på flickor och vice versa. Historiskt har flickor som grupp presterat bättre i skolan än pojkar, resultaten i dag börjar jämnas ut. Samtidigt är pengar och makt fortfarande ojämnt fördelat. 

Utbildningssystemet påverkar mycket om nästa generation kvinnor ska vara undantag eller norm. Skolan behöver aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och motverka traditionella könsmönster. 

Vi ska hylla dem som går före. Men aldrig nöja oss med att några få kvinnor bryter mönster. Det verkliga jämställdhetsarbetet bygger ett samhälle där flickor inte behöver vara undantag för att bli ledare. Och det arbetet börjar i förskolan och skolan.