Sveriges ras i Pisas läslustindex mellan åren 2000 och 2018. Siffran 0 i läslustindexet är genomsnittet för samtliga 37 OECD-länder.
Läslarmet: Historiskt ras för Sverige
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se
Granskning
Två av tre pojkar läser bara om de måste. Och bland flickorna läser bara varannan självmant. I Sverige växer andelen 15-åringar som aldrig läser av lust näst mest i hela OECD, enligt en ny sammanställning.
Enligt experter ligger nedrustade skolbibliotek, digitalisering och ensidigt fokus på mätningar och dokumentation bakom läslustraset.
Lärarens systertidning Ämnesläraren kunde i veckan presentera en sammanställning som visar att läslusttappet bland svenska 15-åringar mellan 2009 och 2018 är bland de största i världen. Lärarstiftelsens rapport ”Ett läsvänligt land”, som i sin tur bygger på Pisaundersökningens läslustindex för 15-åringar, visar att Sverige ligger i den absoluta bottenligan när det gäller ungas lust att läsa.
Och trenden att unga läser allt mindre gäller i allra högsta grad även i skolan.
Här är de viktigaste punkterna ur granskningen:
Raset i siffror:
- 39,4 procent av de svenska 15-åringarna uppgav 2009 att de bara läser om de måste. 2018 hade den siffran växt till 56,9 procent. Det innebär att en bra bit över hälften av eleverna numera bara läser om de måste.
- Den negativa utvecklingen, med en förändring på hela 17,5 procentenheter, är näst kraftigast i OECD. Av de 37 OECD-länderna är det endast Chile som uppvisar en ännu värre utveckling.
- Bland svenska pojkar ökade andelen elever som bara läser om de måste från 48 till 65 procent och bland flickorna från 27 till 49 procent mellan 2000 och 2018.
- Sverige rasar på Pisas läslustrankning och har numera sjätte sämsta läslustindexet i hela OECD. Bara Nederländerna, Norge, Belgien, Danmark och Schweiz är sämre.
LÄSTIPS: Rektorn som säger nej till kaffe: ”Mer professionellt”
Drastiska trender
Den negativa trenden syns även under skoltid. En rapport skriven av forskarna Mats Tegmark Monika Vinterek och Tarja Alatalo visar följande:
- Mellan 2007 och 2017 har andelen elever som läser fem sidor eller mer av sammanhängande text på papper eller skärm under en skoldag minskat från 44 till 8 procent i årskurs 6, och från 31 till 6 procent i årskurs 9.
- Andelen elever som inte läser en hel sida skönlitteratur under en vanlig skoldag har ökat drastiskt; från 44 till 81 procent i årskurs 6 och från 62 till 87 procent i årskurs 9.
LÄSTIPS: Skolstök i nya Bonusfamiljen – så säger experten
Experternas dom
Experter som Ämnesläraren pratat med är eniga om att den största anledningen till raset är att kraven på lärare att dokumentera kunskapsmål och uppfylla betygskriterier, gör att läsningen prioriteras ner.
De ser också nedrustade skolbibliotek och digitalisering, samt avsaknad av läsförebilder, som två bakomliggande anledningar.
Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarstiftelsen, understryker att läslustraset är en jätteutmaning för hela samhället.
– Vi får inte lämna skolan ensam med de här utmaningarna och lägga all skuld på lärarna. Alla vuxna har ett ansvar att visa barnen att vi läser och att det är både viktigt och kul. Föräldrar måste visa det, skolan måste visa det, influencers, idrottsledare och andra förebilder måste också visa det.
Fredrik Sandström, högstadielärare i svenska på Gäddgårdsskolan i Arboga, krönikör i Ämnesläraren och ansvarig för Lektionsbanken, som är en del av Läraren.se, befarar att den bristande motivationen att läsa kan medföra en ökad polarisering i samhället.
– Vi riskerar att få en grupp människor som har en så begränsad läsförmåga att de över huvud taget undviker att läsa och exempelvis ta till sig nyheter. På individnivå kan det leda till dåligt självförtroende och att man uppfattar sig själv som dum. Det kan bli som en funktionsnedsättning, ett slags analfabetism. Skolan har ett demokratiansvar att värna om elevernas läslust, framhåller han.
Expertens 7 tips som stärker läslusten
- Läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
- Det finns ett rikt och varierat urval av texter.
- Eleverna får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
- Eleverna får vara med och välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
- Eleverna får dela läsupplevelser med andra och varandra. Det omfattar bland annat utrymme att få samtala kring böcker, läsa tillsammans, dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
- Eleverna får uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
- Det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.
Källa: Amerikanska läsforskaren Linda B. Gambrell.
FOTNOT: Se inslaget i SVT Rapport om Ämneslärarens granskning här.
LÄS MER PÅ TEMAT
5 tips: Så använder du skönlitteratur i undervisningen
Fyra skolprofiler: Så väcker vi elevernas läslust
Därför är högläsning bra – i alla åldrar
LYSSNINGSTIPS: Podcast: Svensklärarens nybörjarmissar – Maria Wimans bästa tips
