Höjda krav på studenter ger större lärarbrist
Lärarutbildning
Skärpta behörighetskrav för dem som vill läsa till ämneslärare skulle leda till en dubbelt så stor lärarbrist än vad som tidigare förutsetts, enligt en färsk rapport.
– Det finns inte någon enkel väg för att komma tillrätta med avhoppen på ämneslärarprogrammet, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Universitets- och högskolerådet (UHR) har på regeringens uppdrag studerat vilka följderna skulle bli om det ställs högre förkunskapskrav på blivande ämneslärarstudenter. Kravet skulle vara betyget A, B eller lägst C i de tänkta undervisningsämnena. Den som vill bli lärare i matematik och fysik måste alltså ha lägst C i dessa två ämnen i gymnasiebetyget. I dag räcker det med E.
Ändringen skulle få stora konsekvenser. Enligt UHR:s rapport skulle antalet behöriga minska med 25 procent och antalet antagna med 19 procent. Var femte som med dagens regler antas skulle alltså falla bort.
– UHR:s utvärdering visar att det inte finns någon enkel väg för att komma tillrätta med avhoppen på ämneslärarprogrammet. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många sökande med höga betyg i dag för att man ska kunna begränsa platserna till dessa, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
– Man bör i stället göra yrket attraktivare genom satsningar på lön och villkor, så att fler studenter söker ämneslärarprogrammet. Ersättningen till lärarutbildningen behöver också öka, eftersom fler undervisningstimmar på lärarutbildningen skulle innebära att kvaliteten stärks och avhoppen blir färre, säger hon.
Mer än dubbelt
Bakgrunden till rapporten är att lärarutbildningarna dragits med problem. Det har varit svårt att fylla alla studieplatser, och många av ämneslärarutbildningarna har sett studenter hoppa av. Regeringen och samarbetspartierna har därför i januariavtalet enats om att skärpa behörighetskraven.
UHR:s rapport visar att en behörighetsskärpning skulle få den positiva effekten att fler tar sig igenom utbildningarna. Men i slutändan växer ändå lärarbristen. Underskottet på behöriga ämneslärare skulle uppgå till mer än 34 000 i början av 2030-talet. Det är mer än dubbelt så många jämfört med uppskattningen i den senaste lärarprognosen.
Det blir också konsekvenser för universiteten och högskolorna.
– Även lärosätena påverkas då de får färre studenter och en del riskerar att inte kunna fylla sina utbildningar. Den yttersta konsekvensen kan bli att utbildningar får läggas ned, säger Kerstin Alverholt, processledare vid UHR.
Fler av samma
En annan följd är att studentgrupperna skulle bli mer likriktade.
– Det skulle bli en ökad andel studenter med högutbildade föräldrar och en minskad andel med utländsk bakgrund. Andelen kvinnor skulle också öka, säger Kerstin Alverholt.
UHR ger dock inte regeringen någon rekommendation.
– Nej, vi har haft uppdraget att visa på konsekvenser men lämnar inga rekommendationer, säger Kerstin Alverholt.
Liberalerna har varit drivande i frågan att vässa kraven för de blivande ämneslärarna. Roger Haddad, partiets skolpolitiske talesperson, ser inte att UHR:s slutsatser ändrar ambitionen.
– Vi får inte glömma bort att vi har stora avhopp från utbildningen. Därför menar vi att om man tidigt signalerar ett krav på (betyget) C kommer man att locka till sig de studenter som är motiverade och verkligen vill gå den här tunga och långa utbildningen. Och jag förväntar mig att regeringen går fram med den här skärpningen, säger han.
LÄSTIPS:
Behörig men bortvald Malin fick första jobbet via Facebook
LISTA: Här är kommunerna med störst lärarbrist
Varför har Finland ingen lärarbrist?
Lyssna på Lärarstudentpodden här!
