Nicklas Mörk: Reformen riskerar att rullas tillbaka vid maktskifte
Krönika ”Förslaget skulle gynna hela skolans verksamhet – och alla partier skulle kunna ställa sig bakom det utan att förlora något ur ett politiskt perspektiv”, skriver Nicklas Mörck efter Vi Lärares intervju med Anders Ygeman (S).
När förslag på skolreformer läggs fram i riksdagen är det givetvis bra om det blir en bred enighet bakom riktningen så att reformerna blir långsiktiga. Men när jag läser intervjun med Anders Ygeman om skolreformerna blir jag orolig för hur han uttrycker sig kring idén om kalibrering av betyg för att stärka den nationella likvärdigheten.
Riskerar reformen att rullas tillbaka vid ett maktskifte?
Socialdemokraternas position i frågan om aktiebolagsdrivna skolor är sedan länge känd och likaså är Tidöpartiernas. Men oavsett position i frågan om friskolorna är det också väl känt att betygsinflation och glädjebetyg också drivs av ett betygssystem som är mål- och kunskapsrelaterat.
Orättvis följd av systemet
Själva formen för systemet och de yttre regleringar som sätter ramarna för systemet och det som sker inom det spelar roll, för betygens likvärdighet men också för skolans arbete. Större roll än många politiska partier vågat inse, förrän nu.
Det har visat sig omöjligt för lärare att utifrån skriftliga beskrivningar (kunskapskrav eller betygskriterier) ta ansvar för likvärdigheten mellan skolor och en av följderna är en djup orättvisa för elever. En sådan orättvis följd av systemet är den skarpa gränsen mellan betyget E och F som drabbar elever åt endera hållet på ett orättvist sätt. Vissa kommer felaktigt in på gymnasiet och andra hindras.
Det är glädjande att Socialdemokraterna ställer sig bakom ett borttagande av det betyget med tillhörande konsekvenser.
Står de bakom ”svarta lådan”?
Det som är obegripligt för mig är ifall Socialdemokraterna inte ställer sig bakom det som i intervjun reflexmässigt framställs som en ”svart låda” men som i själva verket är en ganska transparent om än också komplicerad process där resultaten får tala för sig själva och likvärdighet sätts i första rummet.
Stoltheten i att driva en position i friskolefrågan får inte förblinda oss och utesluta åtgärder här och nu. Är det så som Ygeman påstår, att koncernskolorna driver betygsinflationen, behöver han och Socialdemokraterna inte ens svälja stoltheten i frågan. Istället borde förslaget ses som en skänk från ovan eller en tidig julklapp av Tidöregeringen, som ur den synvinkeln därmed på sätt och vis också går Socialdemokraternas ärende – trots motsatt syn i friskolefrågan då de föreslår likvärdighetsförbättrande åtgärder.
Det skulle gynna skolan
Jag väljer själv att se på förslaget som något som skulle gynna hela skolans verksamhet och som jag tror alla partier skulle kunna ställa sig bakom utan att förlora något på det ur ett politiskt perspektiv, från höger till vänster oavsett positioner i andra frågor.
Det skulle skapa långsiktighet och sätta likvärdigheten i centrum och det är något som historiskt visat sig gynnsamt för eleverna. Och för Sverige.
LÄS MER:
Ygeman om ”Nya skolan”: Vi kommer att rösta ja
