Kornhall: Glädjande att Lotta Edholm har ändrat sig

14 mar 2023

Krönika

LÄS ÄVEN: Kornhall: Är detta slutet på demokratin, Lotta Edholm?

Vi var många som blev upprörda när vi fick veta att Skolinformationsutredningen hade fått ett ändrat uppdrag och inte längre skulle utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna införas också för friskolor. Detta är en fråga där många politiker helt verkar gå de vinstdrivande friskolornas lobbyisters ärenden. Alla andra i samhället vill ha insyn i hur skattemedel används.

Men nu har regeringen och Lotta Edholm glädjande nog ändrat sig och utredningen ska fortsätta titta på det. De ska också titta på att införa en insynsprincip istället (vilket är en mycket sämre lösning). Det är inte svårt att skapa en lösning med offentlighetsprincip som också tar hänsyn till de mycket få små friskolor som finns på landsbygden.

Sverige är inte ett aktiebolag

Det är dags för samhället att ta ställning för att skattemedel som går till skola hanteras transparent. Det var ett outrett politiskt hugskott 1992 som ledde fram till att aktiebolag tillåtits i den svenska skolan.

Det faktumet att man för länge sedan fattade ett ogenomtänkt beslut kan inte få prägla hur vi ser på insyn och demokratiska strukturer nu. Sverige är inte ett aktiebolag utan en demokratisk nation.

Direkta kanaler till politiker

Också situationen att lobbyisterna har så enkel tillgång till politiker behöver vi diskutera. Jag förvånas över att Timbro, Svenskt näringsliv och skolmiljardärer verkar ha direkta kanaler till politiker. Det är som om de inte ses som särintressen. Vilket däremot lärar- och skolledarfackföreningarna tycks betraktas som.

Det borde vara tvärtom. Lärare och skolledare bärs ofta av en stark övertygelse om vad skola är i ett demokratiskt samhälle medan aktiebolag är just aktiebolag med ett övergripande och lagstadgat intresse att ge pengar tillbaka till aktieägarna. Det borde vara lätt att se vilka man mest skulle lyssna (mest) till.

Skola handlar mycket om vilket samhälle vi vill ha.

I övrigt tycker jag att ett av de roligaste forskningsresultaten just nu är en studie där man studerade effekten av inte hårdare tag i skolor i New York utan tvärtom. Vad händer om man inte tillåter skolor att stänga av stökiga elever?

Man fann att på de skolor där man inte längre fick använda ”hårdare tag” ökade såväl resultaten i matematik såväl som i läsning. Och det inte beroende på att de nu, inte avstängda eleverna presterade bättre, utan på grund av att hela skolan blev bättre på grund av en förbättrad skolkultur.

Jobbat med vänlighet och hopp

Det påminner mig om en situation jag var med om för inte så länge sedan. Det var efter att en person, jobbande för en tankesmedja i London och som ofta syns som förespråkare för marknadslösningar, hade presenterat att det var bra med tuffare tag i skolor i utsatta områden.

Efter honom klev en kvinnlig rektor från just ett sådant område upp på scenen. Hon berättade att de hade arbetat med bemötande på hennes skola, det vill säga hur de vuxna bemötte barnen. Om deras barn inte mötte vuxna som kunde visa på en annan väg än den som fanns i området fanns det inget hopp för dem. Så de hade jobbat med vänlighet och hopp.

Skola handlar mycket om vilket samhälle vi vill ha.