![](/contentassets/3a97768814da42a39ce8420c4fdefb69/skolmyndigheternas-motstridiga-direktiv.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
”Jobba riktigt mycket med lärmiljön så slipper ni ge särskilt stöd”, hävdar Sveriges skolmyndigheter men skyller sedan kvickt på lärarkåren när det framkommer att särskilt stöd sätts in för sent.
Krönika ”Direktiven går helt enkelt inte ihop – skolmyndigheterna borde istället hålla upp händerna och erkänna att här blev det nog litet galet ändå”, skriver Filippa Mannerheim.
Regeringen har gett svenska skolmyndigheterna i uppdrag att se över allt stöd på sina webbplatser, så att allt är ändamålsenligt, samstämmigt och vilar på vetenskaplig grund.
Det är klokt. För på senare år har det blivit allt svårare som lärare att försöka följa skolmyndigheternas direktiv. Ju mer som produceras (och jösses vad det producerats!) desto ogenomträngligare blir alla motstridiga och snåriga anvisningar. Det är lite som att sätta sig ned med Bibeln när man ska bedöma ett nationellt prov i svenska numera – bedömningshäftet sväller år för år och det tar timmar att plöja sig igenom alla långa, detaljerade kommentarer, matriser, delprovsbedömningar, motiveringar, utläggningar och exempel.
Detsamma gäller materialet på Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndigheternas webbplatser. Hemsidorna fullkomligt svämmar över av artiklar, allmänna råd, forskningsöversikter, intervjuer, undersökningar, kartläggningsexempel, arbetsgångar, goda exempel från skolor och förskolor och förslag på inspirerande metoder från Sveg till Kuala Lumpur – vissa med datumstämpel från mer än 20 år tillbaka i tiden. Det är en djungel av material som bara har en enda sak gemensamt – att det ligger på en myndighets webbplats med ett ”vederhäftighetens sken” över sig.
Jag snubblar in på en artikel som talar om för mig att forskning visar att elevers inflytande och delaktighet i undervisningen kan främja studiero och öka motivationen. Man ger förslag på ”elevaktiv undervisning” där eleverna själva ska ta kontroll över sitt eget lärande och ”lära sig hur man lär sig” genom eget arbete och självreglerat lärande.
I nästa artikel får jag veta att forskning visar att det blir studiero när läraren är en väl synlig ledare i klassrummet, ger tydliga och explicita instruktioner, har ett i förväg välplanerat material och tar ett tydligt ansvar för hela studiemiljön.
För all del, de olika modellerna går säkert att jämka samman med en rejäl kofot och lång lärarerfarenhet, även om läraruppdraget såklart blir mer svårarbetat med så spretiga riktlinjer att förhålla sig till.
Svårare är det att få ihop myndighetens direktiv om bedömning. Å ena sidan ska läraren bedöma ”allsidigt och holistiskt” utifrån ett brett och varierat bedömningsunderlag med både formella och informella bedömningssituationer. (Bäddat för godtycklighet med andra ord.) Å andra sidan är skolmyndigheterna bekymrade över att betygssättningen inte blir likvärdig och rättssäker. (Vad förväntade man sig egentligen?) Så numera ska resultatet på nationella provet ”särskilt beaktas” och styra slutbetyget – samtidigt som bedömningen ska bygga på ett varierat underlag. Klart som korvspad allting!
Det riktigt motsägelsefulla finns dock i direktiven om ”särskilt stöd” och ”extra anpassningar”. I filmen ”Rätt it-stöd avgörande för att klara skolan” från Specialpedagogiska skolmyndigheten sägs uttryckligen att vi inte längre ska prata om ”särskilt stöd” i skolan. Inga elever ska lämna klassen och få extraträning av speciallärare. Det ska räcka med det stöd och de digitala verktyg eleven får i klassrummet.
Denna syn bekräftas av de övriga skolmyndigheterna. I en illustration med Skolverkets, Specialpedagogiska skolmyndighetens och Skolinspektionens loggor på, ser man två trianglar som delats in i bitar: basen är ”tillgänglig lärmiljö”, mittdelen är ”extra anpassningar” och toppen är ”särskilt stöd”.
”Jobba riktigt mycket med lärmiljön så slipper ni ge särskilt stöd”, hävdar Sveriges skolmyndigheter men skyller sedan kvickt på lärarkåren när det framkommer att särskilt stöd sätts in för sent.
I den vänstra triangeln är basen smalare och toppen en rätt stor del av triangeln. I den högra triangeln är basen väldigt bred och spetsen knappt synlig. Med andra ord: Om lärare lyckas med en ”tillgänglig lärmiljö” och ”extra anpassningar”, behövs knappt något särskilt stöd alls.
Men så plötsligt kom en rapport som visade att särskilt stöd sätts in för sent, enligt Skolverket. ”Det talar för att man inte alltid upptäcker behov i tid”, meddelar Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket, och glömmer kvickt bort att myndigheterna själva gett direktiv om att minimera det särskilda stödet, ja helst ta bort det helt! Det hela går helt enkelt inte ihop.
Vad vi ser är skolmyndigheter som obekymrat lägger över skulden för att ha gett bristande och motstridiga råd på lärarkåren, istället för att hålla upp händerna och erkänna att här blev det nog litet galet ändå. Skolmyndigheterna har minst sagt ett gigantiskt arbete framför sig gällande regeringsuppdraget om att ”städa upp”.
Själv saknar jag en genomtänkt, vetenskapligt förankrad och samstämmig riktning och vision för pedagogiken och kunskapssynen i Sverige. Jag hoppas innerligt att en ny generaldirektör kan hjälpa till med den saken.
LÄS MER:
En välkommen bok om skolmarknaden – med glasklar slutsats
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.