
”Jobba riktigt mycket med lärmiljön så slipper ni ge särskilt stöd”, hävdar Sveriges skolmyndigheter men skyller sedan kvickt på lärarkåren när det framkommer att särskilt stöd sätts in för sent.
Krönika ”Direktiven går helt enkelt inte ihop – skolmyndigheterna borde istället hålla upp händerna och erkänna att här blev det nog litet galet ändå”, skriver Filippa Mannerheim.
Regeringen har gett svenska skolmyndigheterna i uppdrag att se över allt stöd på sina webbplatser, så att allt är ändamålsenligt, samstämmigt och vilar på vetenskaplig grund.
Det är klokt. För på senare år har det blivit allt svårare som lärare att försöka följa skolmyndigheternas direktiv. Ju mer som produceras (och jösses vad det producerats!) desto ogenomträngligare blir alla motstridiga och snåriga anvisningar. Det är lite som att sätta sig ned med Bibeln när man ska bedöma ett nationellt prov i svenska numera – bedömningshäftet sväller år för år och det tar timmar att plöja sig igenom alla långa, detaljerade kommentarer, matriser, delprovsbedömningar, motiveringar, utläggningar och exempel.
Detsamma gäller materialet på Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndigheternas webbplatser. Hemsidorna fullkomligt svämmar över av artiklar, allmänna råd, forskningsöversikter, intervjuer, undersökningar, kartläggningsexempel, arbetsgångar, goda exempel från skolor och förskolor och förslag på inspirerande metoder från Sveg till Kuala Lumpur – vissa med datumstämpel från mer än 20 år tillbaka i tiden. Det är en djungel av material som bara har en enda sak gemensamt – att det ligger på en myndighets webbplats med ett ”vederhäftighetens sken” över sig.
Jag snubblar in på en artikel som talar om för mig att forskning visar att elevers inflytande och delaktighet i undervisningen kan främja studiero och öka motivationen. Man ger förslag på ”elevaktiv undervisning” där eleverna själva ska ta kontroll över sitt eget lärande och ”lära sig hur man lär sig” genom eget arbete och självreglerat lärande.
I nästa artikel får jag veta att forskning visar att det blir studiero när läraren är en väl synlig ledare i klassrummet, ger tydliga och explicita instruktioner, har ett i förväg välplanerat material och tar ett tydligt ansvar för hela studiemiljön.
För all del, de olika modellerna går säkert att jämka samman med en rejäl kofot och lång lärarerfarenhet, även om läraruppdraget såklart blir mer svårarbetat med så spretiga riktlinjer att förhålla sig till.
Svårare är det att få ihop myndighetens direktiv om bedömning. Å ena sidan ska läraren bedöma ”allsidigt och holistiskt” utifrån ett brett och varierat bedömningsunderlag med både formella och informella bedömningssituationer. (Bäddat för godtycklighet med andra ord.) Å andra sidan är skolmyndigheterna bekymrade över att betygssättningen inte blir likvärdig och rättssäker. (Vad förväntade man sig egentligen?) Så numera ska resultatet på nationella provet ”särskilt beaktas” och styra slutbetyget – samtidigt som bedömningen ska bygga på ett varierat underlag. Klart som korvspad allting!
Det riktigt motsägelsefulla finns dock i direktiven om ”särskilt stöd” och ”extra anpassningar”. I filmen ”Rätt it-stöd avgörande för att klara skolan” från Specialpedagogiska skolmyndigheten sägs uttryckligen att vi inte längre ska prata om ”särskilt stöd” i skolan. Inga elever ska lämna klassen och få extraträning av speciallärare. Det ska räcka med det stöd och de digitala verktyg eleven får i klassrummet.
Denna syn bekräftas av de övriga skolmyndigheterna. I en illustration med Skolverkets, Specialpedagogiska skolmyndighetens och Skolinspektionens loggor på, ser man två trianglar som delats in i bitar: basen är ”tillgänglig lärmiljö”, mittdelen är ”extra anpassningar” och toppen är ”särskilt stöd”.
”Jobba riktigt mycket med lärmiljön så slipper ni ge särskilt stöd”, hävdar Sveriges skolmyndigheter men skyller sedan kvickt på lärarkåren när det framkommer att särskilt stöd sätts in för sent.
I den vänstra triangeln är basen smalare och toppen en rätt stor del av triangeln. I den högra triangeln är basen väldigt bred och spetsen knappt synlig. Med andra ord: Om lärare lyckas med en ”tillgänglig lärmiljö” och ”extra anpassningar”, behövs knappt något särskilt stöd alls.
Men så plötsligt kom en rapport som visade att särskilt stöd sätts in för sent, enligt Skolverket. ”Det talar för att man inte alltid upptäcker behov i tid”, meddelar Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket, och glömmer kvickt bort att myndigheterna själva gett direktiv om att minimera det särskilda stödet, ja helst ta bort det helt! Det hela går helt enkelt inte ihop.
Vad vi ser är skolmyndigheter som obekymrat lägger över skulden för att ha gett bristande och motstridiga råd på lärarkåren, istället för att hålla upp händerna och erkänna att här blev det nog litet galet ändå. Skolmyndigheterna har minst sagt ett gigantiskt arbete framför sig gällande regeringsuppdraget om att ”städa upp”.
Själv saknar jag en genomtänkt, vetenskapligt förankrad och samstämmig riktning och vision för pedagogiken och kunskapssynen i Sverige. Jag hoppas innerligt att en ny generaldirektör kan hjälpa till med den saken.
LÄS MER:
En välkommen bok om skolmarknaden – med glasklar slutsats
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.
Debatt ”Liberalerna och Socialdemokraterna måste hantera de osannolika meningsfränderna Sverigedemokraterna och Centerpartiet.”