
”Jobba riktigt mycket med lärmiljön så slipper ni ge särskilt stöd”, hävdar Sveriges skolmyndigheter men skyller sedan kvickt på lärarkåren när det framkommer att särskilt stöd sätts in för sent.
Krönika ”Direktiven går helt enkelt inte ihop – skolmyndigheterna borde istället hålla upp händerna och erkänna att här blev det nog litet galet ändå”, skriver Filippa Mannerheim.
Regeringen har gett svenska skolmyndigheterna i uppdrag att se över allt stöd på sina webbplatser, så att allt är ändamålsenligt, samstämmigt och vilar på vetenskaplig grund.
Det är klokt. För på senare år har det blivit allt svårare som lärare att försöka följa skolmyndigheternas direktiv. Ju mer som produceras (och jösses vad det producerats!) desto ogenomträngligare blir alla motstridiga och snåriga anvisningar. Det är lite som att sätta sig ned med Bibeln när man ska bedöma ett nationellt prov i svenska numera – bedömningshäftet sväller år för år och det tar timmar att plöja sig igenom alla långa, detaljerade kommentarer, matriser, delprovsbedömningar, motiveringar, utläggningar och exempel.
Detsamma gäller materialet på Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndigheternas webbplatser. Hemsidorna fullkomligt svämmar över av artiklar, allmänna råd, forskningsöversikter, intervjuer, undersökningar, kartläggningsexempel, arbetsgångar, goda exempel från skolor och förskolor och förslag på inspirerande metoder från Sveg till Kuala Lumpur – vissa med datumstämpel från mer än 20 år tillbaka i tiden. Det är en djungel av material som bara har en enda sak gemensamt – att det ligger på en myndighets webbplats med ett ”vederhäftighetens sken” över sig.
Jag snubblar in på en artikel som talar om för mig att forskning visar att elevers inflytande och delaktighet i undervisningen kan främja studiero och öka motivationen. Man ger förslag på ”elevaktiv undervisning” där eleverna själva ska ta kontroll över sitt eget lärande och ”lära sig hur man lär sig” genom eget arbete och självreglerat lärande.
I nästa artikel får jag veta att forskning visar att det blir studiero när läraren är en väl synlig ledare i klassrummet, ger tydliga och explicita instruktioner, har ett i förväg välplanerat material och tar ett tydligt ansvar för hela studiemiljön.
För all del, de olika modellerna går säkert att jämka samman med en rejäl kofot och lång lärarerfarenhet, även om läraruppdraget såklart blir mer svårarbetat med så spretiga riktlinjer att förhålla sig till.
Svårare är det att få ihop myndighetens direktiv om bedömning. Å ena sidan ska läraren bedöma ”allsidigt och holistiskt” utifrån ett brett och varierat bedömningsunderlag med både formella och informella bedömningssituationer. (Bäddat för godtycklighet med andra ord.) Å andra sidan är skolmyndigheterna bekymrade över att betygssättningen inte blir likvärdig och rättssäker. (Vad förväntade man sig egentligen?) Så numera ska resultatet på nationella provet ”särskilt beaktas” och styra slutbetyget – samtidigt som bedömningen ska bygga på ett varierat underlag. Klart som korvspad allting!
Det riktigt motsägelsefulla finns dock i direktiven om ”särskilt stöd” och ”extra anpassningar”. I filmen ”Rätt it-stöd avgörande för att klara skolan” från Specialpedagogiska skolmyndigheten sägs uttryckligen att vi inte längre ska prata om ”särskilt stöd” i skolan. Inga elever ska lämna klassen och få extraträning av speciallärare. Det ska räcka med det stöd och de digitala verktyg eleven får i klassrummet.
Denna syn bekräftas av de övriga skolmyndigheterna. I en illustration med Skolverkets, Specialpedagogiska skolmyndighetens och Skolinspektionens loggor på, ser man två trianglar som delats in i bitar: basen är ”tillgänglig lärmiljö”, mittdelen är ”extra anpassningar” och toppen är ”särskilt stöd”.
”Jobba riktigt mycket med lärmiljön så slipper ni ge särskilt stöd”, hävdar Sveriges skolmyndigheter men skyller sedan kvickt på lärarkåren när det framkommer att särskilt stöd sätts in för sent.
I den vänstra triangeln är basen smalare och toppen en rätt stor del av triangeln. I den högra triangeln är basen väldigt bred och spetsen knappt synlig. Med andra ord: Om lärare lyckas med en ”tillgänglig lärmiljö” och ”extra anpassningar”, behövs knappt något särskilt stöd alls.
Men så plötsligt kom en rapport som visade att särskilt stöd sätts in för sent, enligt Skolverket. ”Det talar för att man inte alltid upptäcker behov i tid”, meddelar Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket, och glömmer kvickt bort att myndigheterna själva gett direktiv om att minimera det särskilda stödet, ja helst ta bort det helt! Det hela går helt enkelt inte ihop.
Vad vi ser är skolmyndigheter som obekymrat lägger över skulden för att ha gett bristande och motstridiga råd på lärarkåren, istället för att hålla upp händerna och erkänna att här blev det nog litet galet ändå. Skolmyndigheterna har minst sagt ett gigantiskt arbete framför sig gällande regeringsuppdraget om att ”städa upp”.
Själv saknar jag en genomtänkt, vetenskapligt förankrad och samstämmig riktning och vision för pedagogiken och kunskapssynen i Sverige. Jag hoppas innerligt att en ny generaldirektör kan hjälpa till med den saken.
LÄS MER:
En välkommen bok om skolmarknaden – med glasklar slutsats
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.