Kazmierska: "Vill belysa bluffskolornas fusk som lurar barnen på sin framtid”

Spöklärare, Harry Potter-skolor, riskkapitalister, olaglig kontroll av flickors kläder, hästgymnasier utan hästar och riskkapitalister som satt i system att tjäna pengar på skolpengen.

Det är några av ämnena i boken ”Fuskarna – den nya hårda skolan och sveket mot barnen” som kommer ut i september.

Vi Lärare träffar författaren Natalia Kazmierska på hennes arbetsplats; Aftonbladet.

Där är hon reporter i grävgruppen och har fokus på skolfrågor.

Och det är flera av hennes egna artiklar som fördjupas i den nya boken.

”Svårt att ta in”

Det uppmärksammade avslöjandet om Cybergymnasiet finns med som en bärande, och återkommande, del.

– När jag fick tipset kändes allt så osannolikt att det först var svårt att ta in det, säger Natalia Kazmierska.

Allt började med ett mejl i inboxen om betygssättningen på Cybergymnasiet vid Vanadislunden i Vasastan i Stockholm:

”Jag skriver detta för att visa hur enkelt det är för en skola att fuska med betyg”, löd den första meningen i tipset.

Natalia Kazmierska bestämde sig för att göra allt för att få svar på om Cybergymnasiet skarvade med betygen – eller om skolan helt enkelt klev över gränsen och fuskade.

Jakten på sanningen slutade med skolans betygskataloger som förvarades i ett grått arkivskåp på skolan.

– Dokumentläckan gjorde att flera bitar som bevisade fusket ramlade på plats i granskningen, säger hon.

• Vissa betygskataloger var försvunna och återfanns aldrig.
• Rader av F-betyg ströks över. Ibland ändrades de – bara några dagar efter att en lärare satt betygen – av någon i skolans ledning.
• Resultat höjdes mitt i sommaren.
• Elever som slutat på skolan stod kvar i klasser och gav skolpeng.

Men det som blev symbolen för fusket var personen som Natalia Kazmierska gav epitetet Spökläraren.

– Ingen hade koll på vem det var. Hon var uppsatt som betygsättande lärare, men när jag kollade med Skolverket hade hon ingen behörighet och ingen lärarlegitimation.

Natalia Kazmierska skriver i ”Fuskarna” hur kvinnan inte heller hade någon fungerande mejladress till Cybergymnasiet som alla andra anställda.

”Spökläraren” en timvikarie

Spökläraren visade sig senare vara en tidigare timvikarie; en kvinna i 25-årsåldern som Natalia Kazmierska noterade var folkbokförd hos sin pappa, som i sin tur arbetade på Cybergymnasiet. Några betyg hade den så kallade Spökläraren inte skrivit under.

Hösten 2022 var skandalen ett faktum – och en förnyad debatt om glädjebetyg tog fart.

Men vad hände sedan? Vad kom det för gott ur avslöjandet?

– Jag önskar ju så att jag hade kunnat svara att allt blev bättre på Cybergymnasiet efter avslöjandet, men sorgligt nog finns det så många förlorare. Jag tänker på eleverna som fick fejkade betyg och sedan inte klarade av en högre utbildning. Det blir många förlorade år för en ung person när en skola inte lever upp till det den utger sig för att vara, säger hon.

Faktum är att jag fick gå tillbaka över hundra år i tiden för att hitta den senaste riktigt spännande visionären – pionjären Ellen Key

Natalia Kazmierskas avslöjande om Spökläraren skakade om såväl Cybergymnasiet som dess ägare Academedia. Men att det skulle ha lett till större förbättringar har hon svårt att se.

– Nej, det funkar ju helt enkelt inte så på en skola som är beroende av elevpengen och att generera vinst, säger hon.

Yoy do the math, som Natalia Kazmierzka skriver i ”Fuskarna”; andelen godkända elever rasar, sämre varumärke, färre som söker till skolan. Och en minskning på tio elever innebär i runda slängar en miljon mindre i elevpeng – och det betyder i sin tur att en lärare bortrationaliseras för att resultatet ska hållas uppe. (Ett tapp på 250 elever efter granskningen i Aftonbladet följdes mycket riktigt av 25 varslade lärare på Cybergymnasiet.)

– Det är svårt för de lärarna att få jobb. De som protesterade mot betygsfusket får inga nya jobb på Academedias andra skolor. Det är heller inget bra för lärarna att vara förknippade med Cyberskolan, en så kallad skandalskola, när de söker jobb på andra ställen. Jag har kontakt med en mycket erfaren lärare som sökt över 20 jobb efter att ha blivit uppsagd och till sist fått ett vikariat på en kommunal skola. Man ska heller inte glömma att de lärare som jobbar kvar har fått en orimligt stor arbetsbörda, säger hon.

”Vart tog barnen vägen i allt det här?”

Marknadsskolan och dess konsekvenser är omdebatterade.

Men det var inte själva vinstuttagen i skolkoncernerna som var utgångspunkten när Natalia Kazmierska skrev ”Fuskarna”.

– Vart tog barnen vägen i allt det här? Vad finns det för visioner om dem? Vad har de för plats som individer i vårt samhälle? Jag tycker de frågorna har kommit i skymundan. Faktum är att jag fick gå tillbaka över hundra år i tiden för att hitta den senaste riktigt spännande visionären – pionjären Ellen Key, säger Natalia Kazmierska.

Hon leker med tanken att det är ungefär nu, på 2020-talet, som Ellen Keys jämställda drömskola i ”Barnets århundrade”* skulle vara verklighet.

– Man undrar ju vad Ellen Key hade sagt om hon kunnat se hur skolsystemet blivit?

Skolan har alltid varit en viktig del i Natalia Kazmierskas liv, ett liv som började i Polen.

– Min familj kom som flyktingar till Sverige i början på 80-talet när jag var liten, säger hon.

De hamnade i miljonprogrammet Brickebacken, fem kilometer öster om Örebros stadskärna.

– Precis som många andra barn älskade jag min skola i Brickebacken. Där gick elever med olika bakgrund. En bra kompis bodde i ett stort hus i villaområdet Brickeberg och hade en pappa som var professor, en annan bra kompis bodde i hyreslägenhet och hade en pappa som var alkoholist. Men vi fick samma utbildning i samma skola och vi umgicks, säger Natalia Kazmierska.

Ifrågasatt som flyktingbarn

Visst hände det att hon blev ifrågasatt. Förstod hon, ett flyktingbarn, verkligen orden i böckerna hon läste? Men minnena från de första åren i skolan i Brickebacken tycks vara ljusa.

– Jag läste hela tiden och jag blev en plugghäst, säger Natalia Kazmierska.

Via en flytt till Kumla, där hon gick på högstadiet, blev det så dags för gymnasiet i mitten på 90-talet.

– Jag skulle enligt den tidens regler om närhet till skolan ha studerat i Hallsberg (Alléskolan, reds anm) där elever parkerade med sina epatraktorer utanför, men det ville jag inte alls. Så jag skrev brev till skolförvaltningen och bönade och bad om att få gå på anrika ”Karro” (Karolinska Läroverket) inne i Örebro…och fick reglerna till trots en plats där.

Natalia Kazmierska skojar om att hon gjorde ett eget skolval långt innan det blev en verklighet.

Men det var ganska tuffa år på Karolinska Läroverket.

– Jag kände mig utanför. Som invandrare uppväxt i Brickebacken och boende i det mer bonniga Kumla utan föräldrar i rätt kretsar passade jag väl helt enkelt inte in i mallen på den kommunala elitskolan. Men jag fixade det i alla fall, säger hon.

Natalia Kazmierska reflekterar i boken över att under hennes egen tid i skolan fick nästan alla en chans. Det är annorlunda nu.

– Det finns skolor som lovar allt, men som i själva verket berövar unga att få en chans att komma vidare i livet, säger hon.

Granskar förskolan

Natalia Kazmierska har tagit en paus från arbetet med sin kommande granskning i Aftonbladet när vi pratar om hennes bok.

– Vi kollar på förskolan just nu. Där kan ägarna ta genvägar eftersom tillsynen är svagare än i skolan. Jag tror att vår granskning kan skaka om, säger hon lugnt och sakligt.

Det får hon rätt i.

Det visar sig att Natalia Kazmierska och reporterkollegan Johanna Rapp granskat de privata förskolorna:

• Inget vinsttak för Sveriges 2000 privata förskolor – och vinstmarginaler upp till 40 procent.
• Vinster som inte kommer förskolor till del utan skickas uppåt i koncernen.
• Dålig kontroll på vilka ägarna är.
• Larm från Riksrevisionen.

Och det som blivit en symbolfråga i den nya heta debatten om privata friskolor:

• Bregott-gate.

Där tre män från Örebro (via Hagvidssonkoncernens 21 förskolor) plockat ut 64,5 miljoner i vinster och över tio miljoner i löner och styrelsearvoden sedan 2020 – men kräver att personalen ska ransonera smöret på barnens mackor.

”Vi behöver tänka på hur mycket smör vi har på smörgåsarna samt mängden pålägg, där går det åt mer än vanligt just nu. Vill vi kunna behålla Bregott så behöver vi tänka på det. Strategi för att göra detta är att den vuxne portionerar ut Bregott till barnen (som sedan brer själva.)”, står det i ett protokoll som Aftonbladet tagit del av.

Det tycks som om Natalia Kazmierska redan har samlat på sig mycket stoff för en eventuell uppföljare till ”Fuskarna – den nya hårda skolan och sveket mot barnen”…

 

*Fotnot: Ellen Keys skrift ”Barnets århundrade”, del 1 och 2, gavs ut första gången år 1900. Den har publicerats i över 20 länder och gjorde Ellen Key världsberömd för sina pedagogiska idéer.

 

LÄS MER: 

OECD: Här ligger svensk skola i botten

Skarp kritik mot Engelska skolan: Undervisningen brister

Nytt avtal klart för lärare i friskolor