Bildläraren Maria undervisar i datalogiskt tänkande

I år kom regeringsbeslutet om att den digitala strategi som Skolverket föreslog 2016 ska genomföras. Beslutet innebär bland annat att programmering ska införas som ett tydligare inslag i flera grundskoleämnen.

På Högåsskolan i Knivsta i Uppsala län har man redan tagit sikte mot de nya riktlinjerna. Alla skolämnena ska samverka för att uppnå de övergripande mål och riktlinjer som finns i Lgr11 i kapitel 1 och 2.

Under bildläraren Maria Franzéns lektioner får eleverna studera de tre arbetsområdena digital bildframställning, datalogiskt tänkande och hantverksmässig bildframställning. Till exempel lär hon eleverna att programmera minirobotar, med så kallade Blue-bot.

Det är en liten robot, som man kan programmera på olika sätt så att den röra sig till en förutbestämd position genom att trycka på en viss knapp. Hon har ett datalogiskt tänkande som genomsyrar mycket av undervisningen.

Eleverna får lära sig mycket förutom bild, menar Maria Franzén. Eleverna tränar många olika förmågor från olika ämnen som matematik, svenska, samhällskunskap och teknik när de programmerar i bildsalen.

Det här ska genomsyra skolans alla ämnen.

– Eleverna utvecklar bland annat förmågor som samarbete, att pröva och lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Eleverna får också träna bild genom att skapa bilder för programmering, säger hon.

För att sammanföra bild och datalogiskt tänkande arbetade Maria fram ett arbetsområde med konsthistoria och bildanalys med programmering och digitalt skapande i undervisningen.

– Nationalmuseet lade ut 3 000 högupplösta bilder av konstverk online, vilket var som julafton för mig som bildlärare. Eleverna har fått använda sig av bilderna och jag gav dem en uppgift att skapa en bildanalys av verken. Sedan fick eleverna arbeta i par och ta reda på fakta om bilderna.

Med hjälp av blockprogrammeringsprogrammet Scratch fick eleverna göra digitala presentationer med rörelser och animationer. I slutändan samlas alla elevernas uppgifter in på en digital anslagstavla, bloggen Marias bildtorg.

– Den digitala anslagstavlan gör att arbetet blir viktigt på riktigt för eleverna. Det blir ett värdeskapande lärande, för vi skapar åt varandra och andra. Eleverna går ofta in och tittar på varandras arbeten. Det är fantastiskt, tycker jag.

Maria visar hur hon arbetar under lektionerna.

Maria Franzén ser en stor fara med att datalogiskt tänkande och programmering endast fastnar i ämnena matematik och teknik.

– Det här ska genomsyra skolans alla ämnen och med hjälp av programmering kan eleverna till exempel skapa berättelser i svenska och presentationer av olika kunskaper i skolan alla ämnen. Jag upplever att tekniken är så lustfylld under lektionerna så att det finns en fara att tappa fokus på själva innehållet i lektionen, säger hon.

För att undvika det brukar hon använda mig av olika ”exit-utvärderingar”, för att inte tappa begrepp hon önskar att hennes elever tränar.

– Som exempel kan det vara att jag ställer frågor som alla elever får svara på eller att eleverna ställer frågor till mig som jag svarar på. Eleverna får på så sätt repetera begrepp, säga dem och höra dem många gånger, säger hon och tillägger:

– Jag tycker tekniken är så spännande och mina tankar snurrar ofta kring hur jag kan använda teknik så att den förbättrar min undervisning för eleverna så att de når en högre måluppfyllelse och bidrar till att skapa ett mer lustfyllt lärande. Att söka nya pedagogiska metoder med teknik som pedagogiskt verktyg är för mig otroligt stimulerande och spännande.