Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Varför ser skolschemat ut som det gör, med korta pass på runt 40 minuter per ämne och sedan vidare till nästa? Den frågan ställde sig Christina Lindgren och hennes kollegor när hon var lärare på Åsö grundskola i Stockholm för 15 år sedan. De bestämde sig för att pröva någonting annat, och det mynnade till slut ut i konceptet med ämnesveckor.

Det går ut på att klasserna koncentrationsläser ett ämne per vecka (svenska, engelska, matte, NO eller SO), i en löpande femveckorsperiod. När man nått slutet av en femveckorsperiod börjar man en ny, med det första ämnet igen. De praktiskt-estetiska ämnena och moderna språk ligger kvar som i ett traditionellt schema.

– Just det att man koncentrationsläser och slipper att både som elev och lärare hela tiden bryta och rusa iväg på nästa lektion ser jag som en stor fördel. Det finns forskning på hur mycket tid som går åt per vecka åt att avsluta och starta upp lektioner, och det blir ganska mycket till slut. Så det finns en tidsmässig vinst som också ger pedagogiska vinster. Lärarna har möjlighet att jobba vidare med en tråd som väcks av eleverna, eftersom den tiden finns på ett annat sätt, säger Christina Lindgren.

Hon menar att metoden för med sig ett lugn på lektionerna, och i förlängningen på hela skolan. Det blir mindre spring i korridorerna när klassen sitter i samma klassrum hela veckan.

Det ger stor frihet

– Det blir ett annat lugn, det är lättare att koncentrera sig. Om det uppstår konflikter – som det ju gör ibland på högstadiet – så tar man tag i det på plats. Det är inte så att eleverna tar med sig konflikten in i ett nytt klassrum till en lärare som inte vet vad som hänt.

Men det ställer också andra krav på lärarna, att hjälpa eleverna hålla igång gnistan en hel vecka med samma ämne.

– För en elev som tycker att ett visst ämne är jobbigt så känns det naturligtvis tufft att ha det ämnet en hel vecka. Så det ställer krav på lärarna att entusiasmera, och det kräver variation. Det går inte att bara sitta och räkna i mattebok en hel vecka. Men det ger också en stor frihet.

Idag är Christina Lindgren rektor för en nystartad högstadieskola, Ekens Skola, som är inne på sin andra termin, och hon har tagit med sig konceptet med ämnesveckor hit. En som sökt sig till skolan just av den anledningen är Helen Elofsson, som varit lärare sedan 1988 och undervisar i engelska och franska.

Hon jämför planeringen av en ämnesvecka med att planera en fest:

– Vad har jag för tempo? Hur kan jag inleda för att fånga deras intresse? Sedan måste tempot variera under veckan. Vi kan ju till exempel inte sitta och skriva en hel vecka, det vore oprofessionellt. Ämnesveckorna utmanar mig till att göra andra saker.

Samtidigt säger hon att planeringen går lättare än när hon jobbat enligt ett traditionellt schema.

systemet är sårbart vid sjukdom

– Planeringen blir mycket enklare när man har en sammanhållen vecka framför sig snarare än en femveckorsperiod med enstaka lektioner. Jag tycker också om att se på helheten inom ett givet tema, och det finns mer utrymme för det här. Sen kan jag enklare anpassa undervisningen om något uppstår. Det känns friare, säger hon.

På Åsö grundskola där konceptet togs fram lade man till slut ner det efter cirka 10 år. Alla lärare på skolan tyckte inte om systemet, och hellre än att ha två olika system parallellt så tog ledningen beslutet att alla skulle arbeta efter ett traditionellt schema. När Christina Lindgren fick möjlighet att som rektor för en ny skola införa konceptet från start, var Helen Elofsson en av flera lärare från Åsö som valde att följa med.

– När de lade ner ämnesveckorna på Åsö kände jag att jag blev en sämre lärare. Man kunde inte gå lika mycket på djupet i ämnena, och jag blev mindre fri. Det är stressigare med ett vanligt schema, säger hon.

Kritiken mot arbetssättet på Åsö grundskola gick bland annat ut på att det är svårare att schemalägga för lärare som jobbar deltid, och det blir svårt att kunna hämta sina egna barn på förskolan. Ett annat problem är att systemet är sårbart vid sjukdom, både för lärare och elever.

– Det är ju förstås riskabelt om en lärare blir sjuk. Men vi lägger alla planeringar på skolplattformen så de finns tillgängliga för alla och det går att någon annan kliver in. Egentligen är det lika illa vilket schema du än har när någon blir sjuk. Det är alltid någon som måste täcka upp, säger Christina Lindgren.

På samma sätt riskerar en elev som blir sjuk att missa stora delar av ett ämne. Men Helen Elofsson är inte så säker på att det är värre än att bli sjuk när man går på traditionellt schema.

– Med ämnesveckor så är det ett ämne du behöver ta igen, och en lärare du behöver stämma av med, istället för flera olika, säger hon.

En av de största fördelarna med ämnesveckor enligt Helen Elofsson är att eleverna blir mindre stressade.

– På många andra skolor är eleverna stressade för att det ligger massa prov i olika ämnen samtidigt, och de klagar på att vi lärare inte kollar av med varandra. Det händer inte här. Det blir på sin höjd ett prov i veckan. Så de blir inte stressade av skolan på samma sätt. Det tycker jag är fantastiskt att man kan bidra till deras lugn, säger hon.