
Om lärarna bara tillgängliggör lärmiljön och anpassar undervisningen tillräckligt mycket behövs det – nästan – inget särskilt stöd, enligt skolmyndigheternas hårt kritiserade modell.
Filippa Mannerheim är skoldebattör och till vardags lärare i svenska och historia.
Granskning
Stöd och extra anpassningar ska framför allt ske i klassrummet.
– Med resultat att elever som är stort behov av särskilt stöd inte får det. Samtidigt har många lärare fått en helt orimlig arbetssituation, säger Filippa Mannerheim som är gymnasielärare i historia och svenska.
LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”
Hon har gjort sig känd som en skarp kritiker av de svenska skolmyndigheterna som hon menar under lång tid har drivit på idéer och tankar som försämrat skolan. Det gäller inte minst den stora mängd anpassningar som lärare förväntas kunna utföra för enskilda elever i klassrummet.
– Skolmyndigheternas direktiv har varit att läraren ska anpassa och ”differentiera” undervisningen, använda digitala verktyg som ”hjälpmedel” och ersätta läsning och skrivande med lyssning och muntligt för elever som har svårigheter.
– Skolverket har ett stort ansvar för att dessa ovetenskapliga modeller och tankar fått stort genomslag, men även Specialpedagogiska skolmyndigheten och de andra skolmyndigheterna. De har med hjälp av en svårgenomtränglig mängd pilar, gångar och bubblor utvecklat en modell för hur skolor ska agera som i princip går ut på att förhindra att elever får särskilt stöd. Modellen låter påskina att om läraren bara arbetar på rätt sätt i klassrummet, genom att ”tillgängliggöra lärmiljön” och anpassa jättemycket, behövs det knappt något särskilt stöd.
Är det så?
– Naturligtvis inte. Det är humbug. Elever som har svårt att lära sig att läsa blir inte bättre på det genom anpassningar – som att slippa läsa – utan genom insatser av speciallärare som med vedertagna metoder lär dem att läsa.
Om lärarna bara tillgängliggör lärmiljön och anpassar undervisningen tillräckligt mycket behövs det – nästan – inget särskilt stöd, enligt skolmyndigheternas hårt kritiserade modell.
Filippa Mannerheim menar att specialpedagogikens fokus har flyttats från att ge elever i behov extra träning till idéer om full inkludering och att det är lärmiljön runt eleven som behöver justeras.
En billigare lösning, skulle cynikern säga. Individuellt stöd av speciallärare kostar pengar.
– Jag förstår att huvudmän med tuffa besparingskrav eller vinstintresse har ett intresse av att vänta så länge som möjligt med att sätta in särskilt stöd. Vad jag inte förstår är varför skolmyndigheterna, som ju ska värna elevernas kunskapsutveckling, agerar så här. De sviker lärarna, de sviker eleverna. De sviker framför allt de elever som är i stort behov av extra stöd och hjälp. Skolmyndigheternas agerande är obegripligt och har gjort att elever inte klarat skolan.
Filippa Mannerheim berättar om en omdebatterad, men numera avpublicerad film från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– I filmen hävdade man att ingen elev ska behöva lämna klassrummet för att få stöd. Det gäller bara att differentiera och individanpassa undervisningen i tillräckligt hög utsträckning. Tidigare hävdade skolmyndigheterna i sina specialpedagogiska moduler även att barn har olika lärstilar, att elevers lärande ”är lika unikt som deras fingeravtryck”. Det är en neuromyt.
– Efter omfattande kritik har man numera rensat bort en del kodord. Men kvar finns den i högsta grad ovetenskapliga och skadliga idén att differentiering och individualisering utgör en god pedagogisk modell i klassrummet, vilket är jätteallvarligt. I synnerhet för elever med NPF.
Helklassundervisning är i grunden en kollektiv process.
– Som lärare undervisar vi utifrån den nivå som gruppen befinner sig på. Att vi ska utgå ifrån alla individuella olikheter som kan finnas i ett klassrum är både en barock och orimlig premiss. Individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg – för att möta varje elevs individuella intressen, förmågor och förkunskaper – försämrar dessutom möjligheterna till lärande förutom att det skapar enorma klyftor i ett och samma klassrum.
– Om jag erbjuder eleverna ett smörgåsbord att plocka ifrån kommer framför allt de svagare välja bort det som är jobbigt och då inte att utvecklas.
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.