Om lärarna bara tillgängliggör lärmiljön och anpassar undervisningen tillräckligt mycket behövs det – nästan – inget särskilt stöd, enligt skolmyndigheternas hårt kritiserade modell.
Till startsidan
Filippa Mannerheim är skoldebattör och till vardags lärare i svenska och historia.
Granskning
Stöd och extra anpassningar ska framför allt ske i klassrummet.
– Med resultat att elever som är stort behov av särskilt stöd inte får det. Samtidigt har många lärare fått en helt orimlig arbetssituation, säger Filippa Mannerheim som är gymnasielärare i historia och svenska.
LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”
Hon har gjort sig känd som en skarp kritiker av de svenska skolmyndigheterna som hon menar under lång tid har drivit på idéer och tankar som försämrat skolan. Det gäller inte minst den stora mängd anpassningar som lärare förväntas kunna utföra för enskilda elever i klassrummet.
– Skolmyndigheternas direktiv har varit att läraren ska anpassa och ”differentiera” undervisningen, använda digitala verktyg som ”hjälpmedel” och ersätta läsning och skrivande med lyssning och muntligt för elever som har svårigheter.
– Skolverket har ett stort ansvar för att dessa ovetenskapliga modeller och tankar fått stort genomslag, men även Specialpedagogiska skolmyndigheten och de andra skolmyndigheterna. De har med hjälp av en svårgenomtränglig mängd pilar, gångar och bubblor utvecklat en modell för hur skolor ska agera som i princip går ut på att förhindra att elever får särskilt stöd. Modellen låter påskina att om läraren bara arbetar på rätt sätt i klassrummet, genom att ”tillgängliggöra lärmiljön” och anpassa jättemycket, behövs det knappt något särskilt stöd.
Är det så?
– Naturligtvis inte. Det är humbug. Elever som har svårt att lära sig att läsa blir inte bättre på det genom anpassningar – som att slippa läsa – utan genom insatser av speciallärare som med vedertagna metoder lär dem att läsa.
Om lärarna bara tillgängliggör lärmiljön och anpassar undervisningen tillräckligt mycket behövs det – nästan – inget särskilt stöd, enligt skolmyndigheternas hårt kritiserade modell.
Filippa Mannerheim menar att specialpedagogikens fokus har flyttats från att ge elever i behov extra träning till idéer om full inkludering och att det är lärmiljön runt eleven som behöver justeras.
En billigare lösning, skulle cynikern säga. Individuellt stöd av speciallärare kostar pengar.
– Jag förstår att huvudmän med tuffa besparingskrav eller vinstintresse har ett intresse av att vänta så länge som möjligt med att sätta in särskilt stöd. Vad jag inte förstår är varför skolmyndigheterna, som ju ska värna elevernas kunskapsutveckling, agerar så här. De sviker lärarna, de sviker eleverna. De sviker framför allt de elever som är i stort behov av extra stöd och hjälp. Skolmyndigheternas agerande är obegripligt och har gjort att elever inte klarat skolan.
Filippa Mannerheim berättar om en omdebatterad, men numera avpublicerad film från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– I filmen hävdade man att ingen elev ska behöva lämna klassrummet för att få stöd. Det gäller bara att differentiera och individanpassa undervisningen i tillräckligt hög utsträckning. Tidigare hävdade skolmyndigheterna i sina specialpedagogiska moduler även att barn har olika lärstilar, att elevers lärande ”är lika unikt som deras fingeravtryck”. Det är en neuromyt.
– Efter omfattande kritik har man numera rensat bort en del kodord. Men kvar finns den i högsta grad ovetenskapliga och skadliga idén att differentiering och individualisering utgör en god pedagogisk modell i klassrummet, vilket är jätteallvarligt. I synnerhet för elever med NPF.
Helklassundervisning är i grunden en kollektiv process.
– Som lärare undervisar vi utifrån den nivå som gruppen befinner sig på. Att vi ska utgå ifrån alla individuella olikheter som kan finnas i ett klassrum är både en barock och orimlig premiss. Individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg – för att möta varje elevs individuella intressen, förmågor och förkunskaper – försämrar dessutom möjligheterna till lärande förutom att det skapar enorma klyftor i ett och samma klassrum.
– Om jag erbjuder eleverna ett smörgåsbord att plocka ifrån kommer framför allt de svagare välja bort det som är jobbigt och då inte att utvecklas.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Arbetsmiljö Går igenom domar: ”Finns inget lagkrav”
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.
Arbetsrätt Domen medför att skadeståndet gäller alla lärare.
Arbetsbelastning Chefen för IES: ”Kan bli fler timmar”.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Friskolor Stark kritik mot den statliga utredningen om vinstutdelning inom friskolesektorn.
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Friskolor ”Mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster.”
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Hot och våld Mobila akutskolor: Lärare med specialkompetens ska med kort varsel kunna sättas in på skolor.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Arbetsbelastning Ytterligare spricka i Tidö: ”Inte alls vad vi förväntat oss”.
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Krönika ”Analysen (eller vad man ska kalla det?) från SPSM är infantil.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Förskola ”Lägger till ytterligare timmar i stället för att ta hand om arbetsmiljöproblemen.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”