Granskning: Lärare har högre sjuktal än andra yrken

Försäkringskassans statistik är mycket tydlig: lärares sjuktal är högre än genomsnittet på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller inte minst sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa.

• 2024 var snittet för samtliga yrken i Försäkringskassans statistikdatabas – inom det diagnos­kapitel som omfattar stressrelaterad psykisk ohälsa – 27,7 startade sjukfall längre än 14 sjukdagar per 1 000 förvärvsarbetande.
• För exempelvis lärare i förskolan och fritidshem var motsvarande tal 56,5 respektive 49,9, alltså betydligt högre (se grafik på nästa sida).

Kristian Hansson, sakkunnig vid Arbetsmiljöverket, säger att skolans arbetsmiljö är en prioriterad fråga för myndigheten.

– Men det är inte vi som ska eller kan göra själva jobbet. Vi ska se till att arbetsgivare följer de lagar och regler som finns på arbetsmiljöområdet.

Gör de det?

– Det är tydligt att det finns stora strukturella utmaningar ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Som?

– Det handlar framför allt om obalansen mellan de krav som ställs och de resurser som lärare och andra har till sitt förfogande för att utföra sina arbetsuppgifter utan att de blir sjuka eller skadade.

– De höga sjuktalen i skolan, och övriga välfärdssektorn, visar att huvudmännen har en läxa att göra. Vi kan helt enkelt inte fortsätta som i dag. Utmaningarna har dessutom inte direkt minskat över tid.

Löften om skolsatsningar är ofta tomma

Ett återkommande inslag i budgettider, nationellt såväl som kommunalt, är löften om skolsatsningar. Det gäller inte minst när ett val närmar sig. Årets höst är inget undantag.

Men tar man hänsyn till faktorer som parallella besparingskrav, inflation, dubbelräkning och utökade arbetsuppgifter handlar det oftare om imaginära än verkliga satsningar.

Det är inte någon tillfällighet att lärare runt om i Sverige återkommande berättar om en alltmer pressad arbetssituation med stora barn- och elevgrupper, brist på vikarier, om stödresurser som försvinner, sjukskrivna kollegor och uppsägningar.

Häromåret visade Sveriges Lärare i en undersökning hur över åtta av tio lärare anser sig ha en stor, ofta för stor, arbetsbelastning.

När lärarna själva ska rangordna de främsta arbetsmiljöproblemen toppas listan av hög arbetsbelastning följt av för stora barn- och elevgrupper, höga ljudnivåer och omfattande dokumentationskrav.

Enligt OECD:s senaste Talis­undersökning (högstadielärare) är administrativa arbetsuppgifter en stor källa till lärares stress.

”Det brister i arbetsmiljöarbetet”

Kristian Hansson säger att det finns en tendens att frågor kring verksamheten prioriteras framför arbetsmiljöfrågor.

– Men blir människor sjuka av sina jobb blir det väldigt svårt att bedriva och utveckla verksamheten. På många håll behöver man arbeta betydligt mer systematiskt med arbetsmiljöfrågorna än vad som sker i dag.

Saknas det kunskap?

– Jag tror inte att brist på kunskap är det stora problemet när det gäller skolan. Enligt vår senaste stora tillsynsinsats brister det däremot ofta i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– I allmänhet är det någon del i kedjan som fallerar. Det är till exempel ganska vanligt att man missar att göra ordentliga undersökningar och riskbedömningar innan man väljer vilken åtgärd som ska sättas in. Ofta är det frågan om att släcka akuta bränder, vilket gör att man inte alltid träffar rätt.

Kvinnor drabbas hårdast

Enligt Försäkringskassans statistik har kvinnodominerade samhällssektorer större arbetsmiljö­problem än mans­dominerade. Men även inom samma sektor, till exempel skolan, finns det tydliga könsskillnader (se grafiken på nästa sida).

– Det bör arbetsgivaren ta hänsyn till. Ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete är inte könsblint, säger Kristian Hansson.

Vad tror du har hänt om några år?

– Det finns en ökad medvetenhet om arbetsmiljöproblemen inom välfärdssektorn och att det måste göras något åt dem.

– Skola, vård och omsorg ligger systematiskt högre än många andra sektorer i både antal sjukfall per capita och i sjukskrivningsdagar per förvärvsarbetande.