Yrkesläraren om mindre teori i skolan: ”Olyckligt”

Foto: Bildbyrån

Yrkesläraren Tom Bergström ser ett förakt mot praktiska yrken och tror inte på en läroplan med mindre fokus på teoretiska ämnen.

För att alla ska ha möjlighet att klara grundskolan utreds en ny läroplan med mindre teori.
Olyckligt, menar yrkesläraren Tom Bergström.
– Man går miste om mycket om man inte knäcker läskoden.

Flera förslag finns på bordet för att även de svagt teoretiskt begåvade eleverna ska kunna ta sig igenom grundskolan med godkända betyg.

14 procent av eleverna, de så kallade gråzonsbarnen, bedöms ha en kognitiv förmåga som gör att de är på gränsen till anpassad undervisning.

Nyligen förslog rektorn Linnea Lindquist en tredje läroplan för den gruppen elever och även regeringen har i sin läroplansutredning identifierat behovet av förändringar för att alla, även gråzonsbarn, ska ha möjlighet att klara grundskolan.

Har blivit värre

De gråzonsbarn som trots allt klarar att få godkänt väljer ofta yrkesprogram i gymnasiet.

Yrkesläraren Tom Bergström i Avesta har tagit emot dem i 15 år.

– Jag upplever att det blivit värre under åren som jag varit lärare. Det kan hänga samman med att det bantas på lärarassistenter och annan kringpersonal. Deras uppgifter har också förändrats från aktivt stöd till eleverna till mer rådgivande roller till lärarna.

Foto: Bildbyrån

”Det behöver vara tillåtet att inte vara bra på fysik eller en stjärna i matematik och ändå ha en ha en plats i skolan och samhället”, säger Tom Bergström. Eleven på bilden har inget direkt samband med artikeln.

Att släppa på kraven för dem som har svårt att hänga med upplever han som något av ett svek.

– Jag förstår tanken med att erbjuda de här eleverna en läroplan med mindre fokus på teoretiska ämnen, men det vore synd. Man går miste om mycket om man inte knäcker läskoden.

Förakt mot praktiska ämnen

Bakom skolans fokus på teoretisk kunskap döljer sig förakt mot de praktiska ämnena, menar Tom Bergström.

– Det tycks finnas en skev idé om att man bara kan bli en lycklig människa om man har många akademiska poäng, och med det ett förakt mot praktiska yrken. Det behöver vara tillåtet att inte vara bra på fysik eller en stjärna i matematik och ändå ha en ha en plats i skolan och samhället. Alla behövs ju.

Eleverna som kommer till honom tvingas läsa vare sig de vill det eller inte.

– Eleverna har alltid kämpat emot och ifrågasatt varför de ska läsa böcker när de ska bli murare men jag tänker att ja, något får de ju med sig. 16-åringar kan inte själva bedöma vad som är viktigt och värdefullt, framförallt om de inte ens provat det. En dag kanske polletten trillar ner och så får den där romanen de läste i skolan en viktig betydelse.

”Betyget F måste bort”

Istället för en enklare praktisk läroplan anser Tom Bergström att lärarassistenternas gamla roller återupprättas så eleverna klarar skolan – och att betyget F genast tas bort.

– Betyget F måste bort. Det är ett märkligt system att man genom skolplikten tvingar barnen att vara i skolan och sedan, om de inte klarar att få godkänt, stänger dörren till alla möjligheter. Det är svårt att rättfärdiga.

LÄS MER:

Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”

Läraren om gråzonsbarn: ”Svåra att upptäcka i tid”

Lärarnas vädjan: Låt oss nivågruppera eleverna!

SPSM rycker ut för gråzonsbarnen

Skrota F-betyget – räddning för gråzonsbarnen

Rektor Linnea: Inför en ny skolform för gråzonsbarnen