Könsskillnader i betyg och hälsa – ”Fungerar inte”
Könsskillnaderna i skolan består, visar en färsk rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
Elevhälsa
Jämställdhetsarbetet i skolan har kört fast.
I vissa fall går det till och med i fel riktning.
– Myndigheten bekräftar det våra egna studier visat, säger Robin Smith på Sveriges Lärare.
Jämställdhetsmyndighetens rapport är dyster läsning för den som hoppats på framsteg för jämställdheten. ”Ökad psykisk ohälsa bland framförallt flickorna. Återkommande sexuella, verbala och fysiska kränkningar, otrygghet, så till den grad att det blivit en normaliserad del av vardagen.”
För pojkarna handlar utsattheten enligt rapporten ”… om att ingå i en gemenskap där verbala och fysiska kränkningar och en hård jargong syftar till att befästa inbördes hierarkier och sociala band.”
Stora svårigheter
Robin Smith, gymnasielärare och styrelseledamot i Sveriges Lärare, uppskattar dock att Jämställdhetsmyndigheten kommit till samma slutsatser som fackförbundet gjort tidigare, både vad gäller problembeskrivningen och dess lösning.
– Skrivningarna i läroplanen är fina och ädla. Att överföra dem till verkligheten har visat sig vara behäftat med stora svårigheter. Rapporten från Jämställdhetsmyndigheten pekar på flera orsaker, säger Robin Smith.
Han ser i huvudsak två: Kommunaliseringen av skolan och kravet på individualisering.
– Tanken att alla ska få samma möjlighet att växa i skolan är god men för många har det inneburit att de istället blivit helt utlämnade till sig själva att klara skolan, och det är tragiskt. Många killar som känner att de inte klarar skolan väljer andra sammanhang, i värsta fall kriminella, säger Robin Smith.
Ett stort uppdrag
Han ställer sig bakom rapportens slutsats om att individualiseringen inte fungerat och att betygssystemets krav på mätbara resultat tagit fokus från arbetet för jämställdhet.
– Det arbetet ska genomsyra hela skolan men har reducerats till enstaka lektioner eller övningar eftersom resurserna inte räcker till, säger Robin Smith.
Rapporten utgår från skolans uppdrag att förmedla och förankra demokratiska värden som jämställdhet och förbereda eleverna för att bli samhällsmedborgare.
– Uppdraget är stort, och det görs många viktiga insatser i skolorna. Ändå är slutsatsen att det inte fungerar fullt ut, säger utredaren, Jakob Lindahl.
Ökande psykisk ohälsa
Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra den ordinarie undervisningen, oavsett ämne. Idag kan lärare prioritera bort gemensamma diskussioner om ämnen som jämställdhet och demokrati för att de behöver lägga stort fokus på resultat som går att mäta, policydokument och ärendehantering.
– Den psykiska ohälsan kan kopplas ihop med skolans organisation och styrning. Ett ökat tryck på betyg och bedömning och mer individuellt ansvar för studierna tycks hänga ihop med ungas ökande psykiska ohälsa, säger Jakob Lindahl i rapporten.
”Staten behöver ha ansvaret”
Att göra eleverna mer delaktiga i jämställdhetsarbetet är ett förslag som läggs fram i rapporten. Jakob Lindahl har ett till synes enkelt råd till lärarna: Lyssna på eleverna.
– Bara eleverna själva kan till fullo förstå och beskriva sin egen vardag, därför behövs de i arbetet. Vissa lärare undviker också ämnen som de tror kan leda till konflikter i klassrummet, säger Jakob Lindahl.
Robin Smith ser också att utbildningssystemets styrning görs om.
– Staten behöver ha ansvaret. Kommunerna och de fria aktörerna klarar inte av det. Det är bara regering och riksdag som kan klara av att genomföra det. Elevhälsa, bemannade skolbibliotek, fritidshem. Det är alla viktiga delar men när pengarna inte räcker är det där som det sparas i kommunerna, säger Robin Smith.
Jämställdhetsmyndighetens rapport
Rapporten från Jämställdhetsmyndigheten slår fast:
- De senaste trettio årens utbildningsreformer har präglats av en tilltagande individualisering och ett ökat fokus på kontroll, granskning och management. vilket i delar har bidragit till att upprätthålla och reproducera ojämställdhet.
- Förändringar i syfte att öka valfriheten, till exempel ett ökat utbildningsutbud och fler specialiseringar på gymnasienivå, har förstärkt utbildningssystemets könssegregerade struktur.
- Betygsreformer med ett ökat prestationstryck och ständig bedömning av individen som följd, har kunnat kopplas till ungas ökande psykiska ohälsa, där de negativa effekterna visat sig starkare hos flickor än hos pojkar.
- En ökad dokumentationsbörda och krav på mätbarhet kan leda till att planer, dokument och ärendehantering prioriteras på bekostnad av verksamhet som är svårare att mäta, exempelvis förebyggande arbete som tar sikte på att förändra maktstrukturer och destruktiva könsnormer.
Källa: Jämställdhetsmyndigheten
