Nytt kaos med digitala nationella proven: ”Inte rimligt”

Ett porträtt av Josefina Garcia Hultqvist och faksimiler från tidigare artiklar som rapporterar om brister med Skolverkets provplattform
Foto: Privat

Josefina Garcia Hultqvist, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare, ger Skolverket F i betyg för provplattformen.

Skolverkets digitala nationella prov kraschade under torsdagens testkörning med elever i årskurs 6, 9 och gymnasiet.
I en klass lyckades endast 10 av totalt 26 elever att genomföra samtliga delar.
– F till Skolverket, säger Josefina Garcia Hultqvist, Sveriges Lärare Stockholm.
Nu riktas politiska krav mot regeringen om att slopa provplattformen.

Digitala nationella proven skulle minska lärares administration. De är en förutsättning för att genomföra det nya betygssystemet – en av byggstenarna i utredaren Magnus Henreksons uppgift att minska betygsinflationen.

Men hittills har Skolverkets provplattform gett lärare fler problem, snarare än färre.

– Det är ett F till Skolverket. Inte streck, eftersom de försöker. Men fortsätt inte med att utsätta skolan för de här experimenten, säger Josefina Garcia Hultqvist, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare.

Varningen – ett år tidigare

Det har inte saknats varnande röster.

I oktober 2024 larmade insatta lärare om bristerna. Men tanken är att de digitala nationella proven i sin helhet ska genomföras i provplattformen våren 2026 – trots att det snabbt uppstod problem under torsdagens testkörning.

– Lärarna lyckades inte tilldela testprovet till alla elever. I vissa lägen lyckades lärarna dela, men eleverna kom inte in. Elever som avslutat provet och skickat in det kom in i provet igen, säger Josefina Garcia Hultqvist.

Enligt Skolverket var det 17 000 elever som loggade in, och ungefär hälften genomförde hela provet.

Hela landet drabbat

Rapporterna kommer från hela landet, enligt bland annat Ekot.

Josefina Garcia Hultqvist tycker inte att Skolverket tar lärarna på allvar.

– Den stressen den här miljön skapar innan och under själva provet är inte rimlig. Och eleverna riskerar att bära med sig upplevelsen av testet till ett riktigt prov. De kommer kanske inte att kunna prestera och det blir inte en rättssäker bedömning, säger hon.

Nu kommer också politiska krav på regeringen.

– Slopa den nuvarande plattformen. Det kommer inte att funka. Hela det nya betygssystemet bygger på att Skolverket lär sig bygga provsystem, säger Niels Paarup Petersen, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson.

”För tidigt dra slutsatser”

Maria Bratt är samordningsansvarig för de digitala nationella proven på Skolverket.

Hon säger att det är för tidigt att dra några slutsatser av vad som hände, och hur många som drabbades.

Tanken var att fler än de 17 000 elever som loggade in skulle genomföra provet, men i dagsläget kan Skolverket inte lämna mer konkreta uppgifter.

– Det är alldeles för tidigt, jag vill invänta analysen av provgenomförandet för att ta reda på exakt vad som hände, och hur många som eventuellt inte kunde komma in och vad problemen berodde på, säger Maria Bratt.

Klarar systemet så här många användare?

– Plattformen har kapacitet att klara det vi gjorde igår, vi behöver förstå genom vår analys vad det var som gjorde att det blev segt. En del upplevde problem med inlogg, andra att det var segt när de skulle byta fråga, säger hon.

Vad vill du säga till dem som vill skrota provplattformen?

– Vi har ett regeringsuppdrag att digitalisera de nationella proven. Den valda provplattformen kommer att fortsätta vidareutvecklas. Jag tänker att det är lite tidigt att dra några slutsatser efter gårdagens övning, säger Maria Bratt.

Vi Lärare söker utbildningsminister Simona Mohamsson för en kommentar.

Digitala nationella prov – detta har hänt

  • 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning.
  • 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc.
  • 2019 ändrades uppdraget till att digitalisera så stor del som möjligt.
  • 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
  • 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9.
  • Skolverket föreslår 2027 för gymnasiet och 2029 för grundskolan, vilket regeringen vill tidigarelägga.
  • 2024 slopar regeringen digitala nationella prov för lågstadiet.
  • Enligt Skolverkets uppgifter är utvecklingskostnaderna uppe i drygt 200 miljoner kronor, och totalkostnaden 697 miljoner mellan 2017 och 2024. För 2025 beräknas kostnaden bli 153 miljoner kronor.
  • Mars 2025: De digitala proven pausas och skrivs i stället på papper, efter en säkerhetsläcka.
  • April 2025: Regeringen att kompensera skolorna med 82 miljoner kronor för de merkostnader övergången till papper kostat.
  • November 2025: Testomgången genomförs, provplattformen kraschar.

Källa: Skolverket.

LÄS ÄVEN:

Maria Wiman: Kasta in handduken och lägg ner skiten

Skolverket stoppar digitala nationella proven hela våren

Skolors tid för att kopiera proven: 5000 timmar

Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”