Svenska elever på toppnivå i internationell undersökning

 

Det är bara Taiwan som presterar bättre än Sverige i kunskapsmätningen ICCS, som testar vad elever kan om och har för engagemang i demokrati- och samhällsfrågor. Det är frågor som tas upp i flera ämnen, men främst i samhällskunskap.

Med 565 poäng har Sverige ett bättre resultat än bland andra Polen, Estland och Norge. Sverige har också högre poäng än Danmark, men skillnaden ligger inom felmarginalen.

Däremot ökar skillnaderna mellan de med lägre socialekonomisk bakgrund och de med hög.

– Sverige ligger i topp men vi har inte en likvärdig skola, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, vid en pressträff när resultaten presenteras.

Omfattar 22 länder

Det ska sägas att testet omfattar endast 22 länder. Exempelvis saknas denna gång grannen Finland, vars elever hört till de allra bästa i de tidigare två ICCS-mätningarna. Länder som USA, Kanada, Japan och Sydkorea deltar inte.

Det ska också sägas att svenska åttondeklassare presterade bättre i föregående ICCS, 2016, då resultatet blev 579 poäng. Å andra sidan är det en generell trend bland länderna som deltog både då och nu. Detta skulle kunna hänga samman med pandemin, som påverkade skolgång och undervisning i många länder, skriver IEA i sin internationella rapport.

– När vi tittar på resultatutvecklingen, så är det svårt att förklara försämringen med något annat än pandemin. Det är inte rimligt att tro att alla länders skolor har blivit sämre plötsligt, säger Peter Fredriksson.

Ökat gap tjejer-killar

Det kanske mest problematiska för svensk del är att skolan återigen visar sig ha stora resultatskillnader mellan olika elevgrupper. Samma mönster har synts i en rad tidigare studier. I ICCS 2022 får elever med högutbildade föräldrar högre poäng än elever från lågutbildade hem och svenskfödda får bättre resultat än elever som invandrat.

– Vi har ett problem med likvärdigheten i svenska skolan. Elever möter skolor med väldigt olika kvalitet, säger Fredriksson.

Socialekonomisk bakgrund är den faktor som spelar störst roll för elevernas resultat. Och skillnaderna mellan grupperna ökar jämfört med tidigare undersökningar.

– Sverige är ett av länderna med störst skillnad mellan hög och låg socioekonomisk bakgrund. Socioekonomi spelar större roll än migrationsbakgrund, säger Stephanie Plenty, projektledare för ICCS 2022 på Skolverket.

Killarna kommer inte heller upp i samma poäng som tjejerna. Det svenska gapet har ökat markant sedan den första ICCS-studien 2009. De 37 poäng som skiljer mellan tjejer och killar i ICCS 2022 är det näst största av alla länders, bara Bulgarien har ett större.

Omvälvande händelser

Men Sverige är inte ensamt om att ha stora skillnader inom sitt skolsystem. IEA ser samma mönster hos andra länder, och konstaterar att de inhemska skillnaderna är större än dem mellan länder.

Andelen elever som uttrycker stöd för invandrares lika rättigheter är större i Sverige än i många andra länder och den är större bland flickor än bland pojkar.

Peter Fredriksson trycker på att alla skolor behöver bli bättre på att lära elever om demokrati.

– Huvudmännen har det yttersta ansvaret och de behöver fördela resurserna utifrån elevernas behov, säger han.

Edholm: ”Hot mot demokratin”

Skolminister Lotta Edholms analys är att ICCS speglar andra kunskapstester, närmast Pirls som visade att en femtedel av svenska fjärdeklassare inte kan läsa tillräckligt bra.

– Kan man inte läsa tillräckligt bra är det svårt att tillägna sig kunskaper i samhällskunskap, säger Edholm.

Vad kan detta få för följder på sikt?

– Om den här utvecklingen fortsätter blir det ett hot mot demokratin, naturligtvis. I en del skolor, med ett visst elevunderlag, måste man ta det demokratiska uppdraget på ännu större allvar.

Lotta Edholm tror att ICCS-resultatet kommer att fungera som en väckarklocka.

– När det blir tydligt att det finns skillnader som beror på vilken bakgrund eleverna har, är det lättare att sätta in åtgärder på berörda skolor. Vi har också kunskapsbidraget, som är socioekonomiskt riktat, och det särskilda stödet som går till ungefär 150 skolor med de största socioekonomiska utmaningarna.