Krav på föräldrar och elever att vara lojala

Det finns många sätt att försöka tysta lärare.

Nu vill skolor även tygla föräldrar och elever. Många kommuner, bland annat Göteborg, Linköping och Nacka har därför infört så kallade förväntansdokument.

En del i dokumenten handlar om att eleven ska göra sitt bästa, passa tider, respektera skolans regler och personal. Men ibland också att både elever och föräldrar inte ska vara negativa mot skolan.

I Staffanstorps kommun förväntas föräldrarna ha ett ”positivt förhållningssätt till vår verksamhet”.

Många kommuner har valt att inte ha förväntansdokument.

Bra, tycker Lilian Helgason, ordförande för Sveriges Elevråd.

– Jag tror inte att de här förväntansdokumenten gör någon skillnad. Det är en extrem detaljstyrning som är antidemokratisk eftersom eleverna inte fått vara med och utforma.

Men om eleverna får vara med och bestämma?

– Ja, då är det en annan sak. Tas ett dokument fram på en skola i samråd med eleverna ser jag inga problem med det. Då får eleverna vara med och bestämma över sin arbetsmiljö som på vilken arbetsplats som helst, säger Lilian Helgason, som menar att hela grundtanken med kommuners förväntansdokument är fel.

Elever som har problem att komma i tid blir inte punktligare eller föräldrar mer positiva till skolan för att det står i ett underskrivet dokument, enligt Lilian Helgason.

– Man kan inte skapa en positiv ­inställning till skolan genom att skriva att ni ska vara positiva. En positiv inställning skapar man genom att lyssna och lösa problem.

– Det är bra att politiker lägger sig i skolan som huvudmän i en kommun. Men de ska inte detaljstyra på det här sättet. Det tror jag bara är destruktivt.

Det som spridit sig som en löpeld bland landets kommuner har funnits länge inom flera friskolor.

Skriver under paragraf

Minervaskolan i Umeå var bland de första. 

Redan kort efter att skolan startades 1999 infördes ett umgängeskontrakt.

Avtalet har funnits i olika varianter sedan dess. Elever har alltid var en part, ibland också föräldrarna. 

Ofta har avtalet innehållit en paragraf där elever och föräldrar skriver under att de inte ska prata negativt om skolan, utan vara lojala. ”Ett tvingande villkor att elever och föräldrar ska avsäga sig sin yttrandefrihet”, skriver tre tidigare anställda i Västerbottens-Kuriren.

Men i oktober fick en grupp elever nog. De tog på sig mössor inomhus för att protestera mot förbudet mot huvudbonader.

Skolans ägare avfärdade protesten och reglerna finns kvar.

Vad lärarna tycker? Det är svårt att få grepp om. Läraren har inte fått någon aktiv lärare att uttala sig. 

Men när tre avhoppade lärare a­nklagade skolans ledning för ekobrott i Läraren 2019 pratades det om en stark tystnadskultur.

Få medlemmar

Anna Olskog, Lärarförbundets ordförande i Umeå, som jobbade på skolan fram till 2013, har ingen insyn i Minervaskolan i dag.

Dels för att skolan saknar kollektivavtal, dels för att Lärarförbundet har få medlemmar på skolan.

– Umgängeskontraktet fanns när jag jobbade på skolan. Men vad som gäller i dag har jag alldeles för lite kunskap om för att kunna uttala mig om, säger Anna Olskog.

Läraren har sökt Minervagymnasiets rektor Helena Lundgren, som valt att inte svara.