Är demokratin hotad? Så olika tycker lärarna

200 000 elever på 422 skolor har under våren haft möjlighet att till och med 31 maj göra sin röst hörd i EU-skolvalet, enligt MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som arrangerar valet. 

En ökning från förra EU-valet, 2019, då 65 000 elever och 315 skolor deltog.

Det var en tydlig förbättring jämfört med EU-valet 2014, exempelvis ökade antalet röstande elever med 47 procent.

I skolvalet 2022, i samband med riksdagsvalet, röstade 390 000 elever.

Intresset för Sveriges största demokratisatsning för unga ökar alltså val för val.

Två lärare svarar

Vi Lärare bad SO-läraren Alpha Keita från Ånestadsskolan i Linköping och Dan Andersson, svensklärare på Bergsjöskolan i Göteborg att ge sin syn på demokratins dagsform och varför intresset för valet ökat. De ser olika på hotet mot demokratin. 

Alpha Keita: – Demokrati är ingen självklarhet, det ser vi ju nu runt om i världen där autoritära partier och ledare flyttar fram positionerna. Demokratikänslan är djupt rotad i Sverige men den är inte ohotad.

Dan Andersson: – Yttrandefriheten är demokratins viktigaste hörnsten. Den måste försvaras.

Vad är problemet?

Alpha Keita: – Största hotet just nu är AI och sociala medier som styrs av algoritmer som matar och maler ned oss med åsikter som bara för några år sedan ansågs stötande. Det undergräver tilltron till hela valsystemet och i förlängningen demokratin. Det är väldigt obehagligt.

Dan Andersson: – Inlägg på några anonyma konton på sociala medier är inget hot mot demokratin. De sprids i huvudsak bland dem som redan har åsikterna. AI är lite läskigt men jag tror inte att det hotar demokratin. Det som hotar är däremot korruption och kriminalitet.

Hur kan ett skolval göra någon skillnad?

Alpha Keita: – Genom att man lär sig hur ett val går till. Många som upplever ett utanförskap kan ha svårt att förstå vikten av att engagera sig eftersom de inte ser syftet med det, hur deras röst ens skulle kunna ha något värde.

Dan Andersson: – Kunskap om hur samhället fungerar är förstås alltid viktigt.

Har elevernas inställning till demokrati förändrats genom åren?

Alpha Keita: – Tendensen är väl att det de senaste åren blivit mer nationalistiska tankar. Hårdare straff och utvisningar och sådant. Att få eleverna att förstå att demokrati innebär att man ska respektera varandras åsikter och religion och försöka hitta likheter är därför viktigt.

Dan Andersson: – Eleverna bryr sig inte nämnvärt i politik. Politikens konsekvenser drabbar dem, men kopplingen är för abstrakt. 

Resultatet i skolval brukar vara mindre nyanserat än resultatet i riksdagsvalen, vad beror det på?

Alpha Keita: – Det sunda förnuftet är inte riktigt utvecklat i grundskolan. Det sägs att hjärnan är utvecklad först i 25-årsålder. Det kan vara en förklaring. Jag märker att eleverna, ja, andra också, är trötta på att vara källkritiska. Därför är det oerhört viktigt att public service finns. Att deras journalistik fortsätter vara objektiv och ett säkert kort för alla.

Dan Andersson: – Åsiktsmässigt är det mesta svart eller vitt i den där åldern.

Orkar eleverna verkligen sätta sig in i sakfrågor?

Alpha Keita: – Ja, absolut. Pajkastning och smutskastning efterfrågas inte av någon elev. De vill veta av de olika partierna står för. De vill ha svar på frågorna och inte höra politiker skylla på andra.

Dan Andersson: – Nej. 

Så, då kan vi luta oss tillbaka?

Alpha Keita: – Demokrati måste alltid utvecklas och förbättras. Eleverna accepterar begrepp som alla människors lika värde. Att man oavsett ursprung eller kön eller religion ska ha samma rättigheter och skyldigheter.

Dan Andersson: – Även om det är svårt måste yttrandefriheten alltid försvaras.

 

LÄS MER:

Riksdagens talman: ”Vi har tagit demokratin för givet för länge”

Var femte lärare använder AI i undervisningen

Pisachefen: Skärmar orsak till svenska kunskapsraset