”Utredningen hindrar elevhälsan att utvecklas”

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

Det krävs resurser inom elevhälsan för att personalen kan komma utanför sina mottagningsrum och samverka med pedagoger i olika svåra undervisningssituationer – och skapa hälsa för eleverna, skriver Nils Lundin, barn- o ungdomsläkare och skolläkare.

När pedagoger på gymnasiet i Borås fick i uppdrag att undervisa kring självmord protesterade facket och arbetsgivaren backade på sitt beslut (Skolvärlden, 21 september 2022). Lärarna upplever sig inte ha ”utbildning för ett så svårt ämne”, som den fackliga representanten beskriver.

Den fackliga representanten från LR konstaterade även att ”EHT har inte tillräckliga resurser för att täcka upp överallt”, där förvaltningens plan var att elevhälsoteamet kunde finnas som en stödfunktion till pedagogerna vid deras undervisning kring självmord.

Denna incident pekar på dilemmat utifrån Skollagens skrivelse kring att det ska ”finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator” (Skollag (2010:800), 2kap25§).

Tolkningsföreträde

Och just utifrån ”tillgång till” äger skolhuvudmannen tolkningsföreträde. Eftersom skolledaren i sin tur har att, utifrån skolpengen, prioritera mellan pennor och suddgummin å ena sidan och skolsköterska/skolläkare/kurator/psykolog/specialpedagogisk kompetens å andra sidan så blir det just betoningen på ”tillgång till” som blir fokus. Och EHT-personalen dimensioneras därmed så att det visar sig i lärarled att just ”EHT har inte tillräckliga resurser för att täcka upp överallt”.

Stora förväntningar lades på den statliga utredningen ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven” (SOU 2021:11) kring så kallade nyckeltal för elevhälsans personal. Men utredningen konstaterade att det är ”svårt att bedöma vad som kan sägas vara tillräcklig tillgång, men mycket tyder ändå på att tillgången till elevhälsans kompetenser behöver öka hos vissa huvudmän”.

”Oacceptabelt kvalitetsunderlag”

Tyvärr lämnade utredningen även förslag på maximalt antal elever/motsvarande heltidstjänst på respektive yrkeskategori inom elevhälsan (exklusive specialpedagogisk kompetens). Utredningen baserade sitt förslag på ett oacceptabelt kvalitetsunderlag, vilket har fortsatt hindra vidareutveckling av elevhälsans insatser.

Om nu LR vill se att EHT ska få tillräckliga resurser känns det tveksamt att elevhälsan ska kunna leva upp till det med utredningens förslag att ”en skolläkare får ansvara för högst 7 000 elever, en skolsköterska för högst 430 elever, en psykolog för högst 1 000 elever och en kurator för högst 400 elever”.

Elevhälsans professioner kan göra skillnad, inte bara på individnivå utan även kunna påverka skolans inre arbete på både grupp- och organisationsnivå (se figur nedan) och därmed slippa ställa diagnos på elever och istället fokusera på att ställa diagnos på organisationen.

Hur elevhälsan kan sträva från att släcka bränder på individnivå till att påverka organisationen.

”Ont i själen”

Men då krävs det att skolan har personalresurser inom elevhälsan som möjliggör att personalen kan komma utanför sina mottagningsrum där de tar emot elever med ont i magen, ont i själen och uppvisar stressymptom många gånger orsakad av sin studiesituation.

Först då kan elevhälsans medarbetare finnas delaktiga i skolans inre arbete och i samverkan med pedagoger i olika svåra undervisningssituationer medverka för att skapa hälsa för eleverna.

Nils Lundin, barn- och ungdomsläkare och skolläkare

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.