Satsa på flerspråkighet och undervisning i modersmålet
Debatt I tider av nationalistisk populism och hot om att resa murar är det viktigt att värna flerspråkigheten – och att fira den internationella modersmålsdagen, skriver sex forskare vid universiteten i Karlstad och Stockholm.
Idag, den 21 februari, firar vi den internationella modersmålsdagen, som sedan 1999 varit en erkänd dag för upplysning om språklig mångfald och människors rätt att använda sitt modersmål. Dagen berör alla förespråkare för mänskliga rättigheter liksom lärare och andra yrkeskategorier som arbetar med språk.
Språk är en kulturbärare. Angrepp mot kulturell mångfald är ett angrepp mot språklig mångfald. I samband med ett uppsving för populistisk nationalism med hot om att resa murar, känner vi viss oro för vad den politiska miljön kommer att betyda för immigration och minoritetsspråk.
Illustration: Colourbox
I motsats till detta behöver vi värna flerspråkigheten som resurs. Att stödja mångfalden av modersmål har såväl juridiska och ekonomiska fördelar som en positiv kognitiv inverkan på våra barn.
Idag ska vi därför komma ihåg att alla barn har rätt att växa upp med och tala sitt modersmål, oavsett var de bor. Barnkonventionen, som har skrivits under av 196 stater, är tydlig med att barn som tillhör en etnisk, religiös eller språklig minoritet eller ursprungsbefolkning inte ska förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, utöva sin egen religion och använda sitt eget språk.
Att hjälpa människor bevara sitt modersmål är inte bara moraliskt rätt utan även klokt och lukrativt för samhället och berikande för den socioekonomiska rörligheten.
Det finns forskning som tyder på att flerspråkighet är bra för hjärnans utveckling och att flerspråkiga individer är mer kreativa. Dessutom finns bevis för att den försenar utvecklingen av demenssjukdomar senare i livet.
I Danmark finns exempelvis planer på att dra in barnbidraget för de familjer där barnen inte talar tillräckligt bra danska.
Tyvärr är det långt ifrån alla länder som känner till detta. I vissa fall skapas istället försvårande omständigheter. I Danmark finns exempelvis planer på att dra in barnbidraget för de familjer där barnen inte talar tillräckligt bra danska.
Lyckligtvis ser dock situationen inte helt hopplös ut internationellt sett. Singapore bedömer till exempel flerspråkighet som central för landets kulturella mångfald och i Sverige stöds utvecklingen av andra språk än svenska genom erbjudandet om modersmålsundervisning.
Modersmålsämnet har funnits i Sverige sedan 1977 och under många år har samma frågor kring undervisningen diskuterats. Viktigast nu är att åtgärda de utmaningar som ämnet står inför. Dessa utmaningar kan bemötas genom konkreta och lagstiftande åtgärder, till exempel en utökad undervisningstid för modersmål, ett förenklat samarbete med lärare inom andra ämnen samt en ökad medvetenhet kring hur modersmål kan användas som en resurs i samtliga ämnen.
Vi har ett ansvar för att våra flerspråkiga barn ska utveckla sin flerspråkighet. Det handlar om deras rättigheter, socioekonomiska möjligheter, kognitiva utveckling och välbefinnande.
Den svenska lagstiftningen kring nationella minoriteter och modersmålsundervisning är unik, och något vi borde värna.
