”Aktiebolagsdrivna skolors enda syfte är att tjäna pengar”

”Den grundläggande frågan handlar om vem skolan är till för”, skriver rektor Linnea Lindquist.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

”Det är naivt att tro att aktiebolagsdrivna skolor skulle ha något som helst intresse av en likvärdig skola”, skriver rektorn Linnea Lindquist i en debattartikel efter att utredningen om en likvärdig skola presenterats.

Måndagen den 27/4 presenterades utredningen för en likvärdig skola som Björn Åstrand varit utredare för. Det tog cirka en halvtimme innan förespråkarna för marknadsstyrningen började kritisera utredningen för att vilja förstöra för friskolorna och driva dem ut ur landet. Under föregående vecka har åtskilliga debattartiklar och ledarsidor handlat om skolans likvärdighet.

Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan F-3 i Angered.

Det är bra att frågan diskuteras eftersom marknadsstyrningen av skolan har skapat en skola som är allt annat än jämlik. Det är viktigt att komma i håg att aktiebolagsdrivna skolor har som enda syfte att tjäna pengar, det regleras i bolagsordningen att vinstsyftet alltid ska värnas. Det är naivt att tro att aktiebolagsdrivna skolor skulle ha något som helst intresse av en likvärdig skola.

Utredningen om en mer jämlik skola är en gedigen genomgång av hur det står till med likvärdigheten i svensk skola. Utredningen har inte i uppdrag att lägga fram förslag på ett nytt skolsystem utan friskolor utan utredningens uppdrag är att komma med förslag som gör skolan mer jämlik än vad den är idag. De förslag som utredningen för fram är förslag som ska ske inom nuvarande system.

Sverige kommer antagligen även fortsättningsvis att få kritik av OECD för vår ojämlika skola

Om utredningens förslag går igenom i sin helhet kommer inte skolan bli jämlik, men den kommer bli lite mer jämlik med stark betoning på lite. Sverige kommer antagligen även fortsättningsvis att få kritik av OECD för vår ojämlika skola. Sverige kommer fortsättningsvis vara det enda land i världen där det är tillåtet att plocka ut obegränsat med vinst från skattemedel.

De förslag som vållat mest debatt är de om hur skolvalet ska gå till och framförallt frågan om kö som urval till fristående skolor samt de förslag som rör hur skolpengen ska fördelas mellan kommunala och fristående huvudmän.

Utredningen lägger som förslag att skolvalet ska ske på ett likvärdigt sätt för alla barn, dvs att skolvalet ska göras i samband med att barnet börjar skolan eller byter stadie och inte som idag när skolvalet sker i samband med barnets födsel eller under de första levnadsåren.

I dag är skolvalet redan gjort för många barn när det är dags att välja skola. Det i sig är segregerande. Utredningen lägger som förslag att Skolverket regionalt ska ta ansvar för skolvalet. På så sätt får alla elever jämlika förutsättningar att välja skola. Det är fortfarande vårdnadshavarnas önskemål om skola som ska vara vägledande vid skolplacering.

Utredningen lägger som förslag att skolpengen ska sänkas med ca 8 % till fristående skolor eftersom den kommunala skolan har ett mer omfattande uppdrag. Kommunen har utbudsansvaret och måste således alltid ha platser tomma i sina skolor för att ta emot inflyttade elever samt elever från fristående skolor om de lägger ner sin verksamhet med kort varsel. Det är ett rimligt förslag om man anser att skolan är till för eleverna och att alla skolor ska få mer jämlika förutsättningar.

Utredningen lägger även fram ett förslag om att när en elev byter skola ska skolpengen stanna kvar på den avlämnande skolan i två månader för att skapa en något mer stabil resurstilldelning.

Utredningen lägger fram flera förslag som kommer göra skolan lite mer jämlik om de blir verklighet. Det stora problemet är fortfarande marknadsstyrningen och den kommer inte att avskaffas med utredningens förslag.

Den grundläggande frågan handlar om vem skolan är till för. Om man anser att skolan är till för aktieägarna, företagen och föräldrarna så är kritiken mot utredningens förslag rimlig. Om man däremot anser att skolan är till för eleverna och att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning oavsett föräldrarnas förutsättningar eller var de bor så är dessa förslag ett litet, litet steg i rätt riktning.

En sak är dock säker, det kommer bli en hård kamp för Anna Ekström om hon ska få igenom dessa förslag i riksdagen.

OM LÄRAREN DEBATT

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se