Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet

Redan i höstas berättade regeringens utredare Magnus Henrekson, till vardags professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i en intervju med Vi Lärare om hur han vill förändra dagens betygssystem som han betecknar som bland det mest demoraliserande som finns i Sverige.

– Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande. Förutom problem med betygsinflation och bristande likvärdighet, är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts.

• LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

– Marknadiseringen av det svenska skolsystemet gör att det är extra olämpligt att ha ett sådant system i ett land som Sverige. Systemet ger helt enkelt inte lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg. Ändå har vi låtit det rulla på i drygt 30 år.

Det här innehåller utredningen

Utredningen som presenteras på onsdagen väntas bland annat föreslå:

• Dagens betygssystem skrotas inklusive betyget F.
• Det införs en ny tio-gradig betygsskala där betygen 1–3 innebär mindre än godtagbara kunskaper, 4–5 godtagbara kunskaper 6–7 mer än godtagbara kunskaper, 8–9 mycket goda kunskaper och 10 utmärkta kunskaper.
• Lärare ska fortsätta att sätta betyg.
• Det införs nationella slutprov i årskurs nio i grundskolan och årskurs tre i gymnasiet.
• De nationella slutproven ska rättas centralt.
• Resultatet på det nationella slutprovet ska utgöra 30 procent av elevens uppnådda meritvärde som är det mått som ska användas vid ansökan till fortsatta studier (inte betygen).
• Resterande 70 procent av meritvärdet ska de lärarsatta betygen svara för.
• För att undvika orättvisor på grund av betygsinflation justeras snittvärdet på de lärarsatta betygen så att skolans genomsnittliga lärarsatta betyg motsvarar skolans genomsnittliga resultat på nationella proven.
• Om de lärarsatta betygen är högre eller lägre än snittet för de nationella proven justeras elevens betygsvärde upp eller ner.

LÄS MER: 22 viktiga förslag om nya betygssystemet

– De nationella slutproven genomförs i vårt förslag efter att lärarna har satt sina betyg, säger Magnus Henrekson.

Utredningen föreslår även att ett genomsnittligt meritvärde på minst fyra från grundskolan ska vara ett grundkrav för att en elev ska vara behörig att studera på något av gymnasiets nationella program.

– Kravet är kompensatoriskt. Det innebär att ett lägre betyg i ett ämne kan kompenseras av ett högre i ett annat, säger Magnus Henrekson.

Kommer de som uppnår lägre meritvärde än fyra stängas ute från gymnasiet om utredningens förslag blir verklighet?

– Nej. För att komma in på den förenklade gymnasieutbildning som föreslås i den nyligen presenterade utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” ska det räcka med ett meritvärde på ett, vilket i princip alla som deltar så mycket i undervisningen att de kan betygssättas klarar.

Vad ska hända med de som inte blir betygssatta?

– Det kommer att vara en mycket liten grupp, vilket gör det möjligt att sätta in resurser på dem på riktigt.

Sverige underkänner flest elever

Utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” föreslår en ny treårig gymnasieutbildning som omfattar färre poäng än ett vanligt gymnasieprogram, 1 900 mot 2 500/2 800.

Sverige är det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan. Ungefär en femtedel av eleverna som lämnar årskurs nio har inte fullständiga betyg och cirka 15 procent är inte behöriga att läsa vidare på ett nationellt gymnasieprogram.

I övriga EU-länder är motsvarande andel några få procent.

Samtidigt presterar Sverige relativt bra i internationella studier och har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever.

Det är inte lärarnas fel

Enligt Magnus Henrekson är det inte den svenska lärarkåren som är ansvarig för den växande betygsinflationen.

– Det är dagens system som det är fel på, inte lärarna.

I intervjun med Vi Lärare i september betonade Magnus Henrekson vikten av att ta till vara betygssättande lärares ofta goda kännedom om elevers kunskaper.

– Lärare är dessutom i allmänhet bra på att rangordna elever utifrån kunskapsnivå. Däremot är det praktiskt taget omöjligt för lärare att veta hur deras egen undervisningsgrupp förhåller sig till andra skolor eller grupper i landet.

Brett politiskt stöd i frågan

Under hösten har flera av riksdagens partier svängt i betygsfrågan, i en del fall rejält. I dag är det till exempel enbart Sverigedemokraterna som inte har ställt sig bakom ett avskaffande av F-betyget.

Åsa Westlund (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, är positiv till utredningens förslag.

– Den stora fördelen med förslagen är att de gör att vi kommer till rätta med mycket av betygsinflationen vilket ökar rättssäkerheten, men också att den skarpa F-gränsen försvinner. En oro är att systemet kan framstå som krångligt.

– Det är viktigt att betygssystemet uppfattas som legitimt och att det inte är otydligt för eleverna vem det är som egentligen sätter betyg.

Vad tycker du om att antalet betygssteg utökas till tio?

– Det finns ju verkligen både för- och nackdelar med så här många betygssteg. Betygsforskare brukar säga att ju fler betygssteg man har, desto fler felaktiga betyg får man. Det ställer väldigt stora krav att kunna rangordna i den här utsträckningen.

– Fördelen med många betygssteg är att det på ett sätt kan uppfattas som rättvisare av eleverna, att det lönar sig att anstränga sig hela vägen.

LÄS MER:

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Efter Vi Lärares avslöjande: ”Bra om F-betyget slopas”

Skolprofilerna: Slopat F ger mer tid till undervisning

Varningen: ”Nya betygen har sidoeffekter”

Läraren Anki har upplevt fem betygssystem