
Andraårseleven Anton Wessman styr in mot pallen i verkstaden. Han menar att killarna på programmet ofta har större självförtroende än tjejerna men att tjejerna ofta klarar sig bättre i de teoretiska ämnena. Foto: Christopher Hunt
Betygsglappet
I våras klarade samtliga elever på transportprogrammet i Upplands-Bro sin examen på tre år – såväl killarna som de tre tjejerna.
– För att alla ska klara sig måste vi se till allas individuella behov, säger teknikläraren Rolf Aastrup.
Det är onsdag eftermiddag i ett industriområde i Kungsängen norr om Stockholm. Eleverna som läser transportinriktningen på fordons- och transportprogrammet har tid i verkstaden som ligger några kilometer ifrån skolan.
Det är bromssystem på schemat och runt demonstrationsbänken står ett tiotal elever och lyssnar till beskrivningar av luftströmmarna vid användning av parkeringsbromsen. De flesta är killar, men där finns också några tjejer.
Izabell Tillenius Strömmer går i trean och är mycket nöjd med utbildningen:
– Jag kan ta alla körkort. Och jag kommer att få jobb där jag gör min praktik, säger hon när vi gått över till lastbilen där en klasskamrat just är i färd med att fälla förarhytten för att alla ska se vad som döljer sig undertill.
Var du orolig för att börja på ett program med så få tjejer?
– Ja, lite grann. Men jag är van vid killkompisar.
Läraren Rolf Aastrup är medveten om utmaningarna med en miljö dominerad av killar:
– Vi tolererar inte nedsättande kommentarer eller fula ord. Och det är förbjudet att kalla motorstopp för kärringstopp!
När vi knöt mattetalen till verkligheten lossnade det.
Han är rädd om flickorna och mån om att uppmärksamma dem om de hamnar i bakgrunden.
– De ska få studiero och mötas med respekt. Men det gäller självfallet alla elever.
Både han och de andra lärarna understryker att flickorna många gånger är vassare än killarna och mer attraktiva hos företagen.
– De kör säkrare och mer bränslesnålt, har mindre av prestigetänkande.
Men oavsett kön, när ungdomarna börjar ettan på programmet kan det bli tufft för dem.
– Många har haft stödlärare i nian, de har haft svårt med de teoretiska ämnena. Och första året här är inte enkelt, utöver krävande kärnämnen har de tunga kurser i grundläggande teknik. Och mycket läxor.
De har haft relativt få avhopp från programmet, men när de sker så sker de oftast just i ettan. Rolf Aastrup gjorde nyligen en förändring för att minska risken.
– I tvåan och trean är de halvtid ute på praktik, men i ettan var de tidigare enbart i klassrum. När jag insåg att verkstaden var ledig en halvdag i veckan fick jag igenom att ettorna kunde vara där då. Det gör veckan mindre tung.
Efter att ha inhämtat synpunkter från eleverna har han också gjort proven mindre - men samtidigt mer frekventa. Det har ökat andelen som klarar dem. Man har också infört veckovisa utvärderingar av undervisningen, för att löpande ha koll på vad som funkar och inte funkar. Och för att eleverna själva ska förstå när de gjort rätt.
Andraårseleven Anton Wessman styr in mot pallen i verkstaden. Han menar att killarna på programmet ofta har större självförtroende än tjejerna men att tjejerna ofta klarar sig bättre i de teoretiska ämnena. Foto: Christopher Hunt
– Många behöver kontinuerlig bekräftelse, deras självkänsla är inte alltid så hög, säger Rolf Aastrup, som är van vid att hantera osäkra ungdomar efter många år i försvaret.
Ute på verkstadsgolvet rattar andraårseleven Anton Wessman sin gaffeltruck, varsamt måttar han in gaffeln för att plocka med sig en lastpall. Han har märkt hur killarna i klassen ofta har ett mer naturligt självförtroende:
– Tjejerna kan vara rädda att misslyckas med nya grejer, vi killar är mer pigga på att testa nytt. Misslyckas vi så testar vi igen.
Samtidigt konstaterar han att tjejerna ofta är bättre på de teoretiska bitarna. Hur kommer han själv att göra? Läsa upp till högskolebehörighet?
– Inte nu, jag kommer få jobb ändå. Men kanske längre fram, vi får se.
Arbetslagsledaren Magnus Nordahl har sedan han kom till skolan för fyra år sedan bidragit till att fler klarar examen på utsatt tid. En ytterligare förklaring kan vara att de numera ännu tydligare kopplar de teoretiska ämnena till de praktiska.
– I kullen där alla klarade godkänt i våras hade sex elever tidigare haft underkänt i matematik. Studiestödet nere på gymnasiet hade inte räckt, men när vi knöt mattetalen till verkligheten lossnade det.
En av lärarna är den 77-åriga tidigare mätingenjören Arne Björklund. Med pedagogisk fingertoppskänsla lyckas han lära dem procent genom att till exempel be dem räkna ut hur tungt man kan lasta en gaffeltruck utan att den faller framåt.
– Vi måste få dem att förstå varför de teoretiska kunskaperna är viktiga, säger han.
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.