Tre av fyra röstade JA till avtalet

LÄS ÄVEN: EXTRA: Sveriges Lärare säger JA till nytt avtal

”Det är en förflyttning”

John Nilsson, gymnasielärare, Stockholm:

”Jag röstar på det alternativ som jag tror har störst möjlighet att ge bäst utfall för lärarkåren i stort över tid. Avtalet innebär att SKR kommer bli tvungna att förhandla arbetstidsfrågor om det inte blir lagstiftade regleringar på området. Förhandlingar innebär naturligtvis inte något garanterat utfall så jag förstår om mina kollegor ställer sig skeptiska till detta.

Retoriken från många förtroendevalda, bland annat i förbundsstyrelsen och avtalsdelegationen, har skapat en självbild som inte motsvarar eller är förenlig med verkligheten vilket medfört att vi lurat oss själva. Förändringar tar ofta tid och bygger på ett idogt fortlöpande arbete och vi är ännu inte där. En hållning jag meddelade redan innan beslutet om att skapa Sveriges Lärare togs och som jag vidhåller.”

”Mycket att förlora”

Marita Andersson, grundskollärare, Sala:

”Efter att jag lyssnat in våra ombud och hur de tänker kring att gå in i en konflikt, röstade jag ja. Vi fick en öppning i och med att SKR gick med på principöverenskommelsen. Det är ett steg vidare från där vi stod i början, och vi måste tänka långsiktigt.

Så är det med förhandlingar, man får något men förlorar något annat. Och vi hade kunnat förlora så mycket. Nu får vi samma som övriga fackförbund, plus möjligheten att förhandla. Det är där vi måste möta medlemmar som undrar varför vi inte valde konflikt”.

”Att ta en sådan fajt är oansvarigt”

Peter Olsson, yrkeslärare, Göteborg:

”Det var flera faktorer som bidrog till hur jag röstade. Vi driver en hård regleringsagenda. Den har fått mycket bränsle via den statliga utredningen av Bo Jansson som riksdagen snart, förhoppningsvis, kommer att besluta om. Om den går igenom innebär det att staten skjuter till resurser så att SKR kan finansiera den reglering som vi kräver. I detta avtal kom vi inte längre än att vi fått in en förhandlingsklausul om utredningen går igenom, och om den inte går igenom. 

Att i detta läge ta en konflikt skulle kunna riskera att politiker byter ställningstagande. Detta är en historisk möjlighet som vi inte får sjabbla bort. 

En konflikt i början på juni känns löjeväckande, då skulle bara kommunerna gynnas genom att de slipper betala ut lön och våra medlemmar får konfliktersättning i A-kassenivå samt att de tappar den retroaktiva lönen. Vi skulle bara vara förlorare. Att ta en sådan fajt är oansvarigt. Då är det bättre att spara strejkkassan till en reell konflikt inför 2027.”

”Måste sätta ner foten”

Pär Boström, grundskollärare, Örebro

”Jag röstade nej. Vi måste sätta ner foten någon gång när det gäller avtalen med SKR. Det håller inte. Jag tror att det hade varit nödvändigt att tillgripa konflikt, visa vårt missnöje i och med att vi inte nått fram.

Kan inte harva avtal efter avtal

I överenskommelsen finns två punkter, som säger att man ska kunna uppta förhandlingar 2026. Då blir det förhandlingar under fredsplikt, och vi kan inte ta till stridsåtgärder. Det är viktigt visavi medlemmarna att vi håller fast vid de krav vi ställt på SKR, för att lärarna ska orka och för att det ska bli en god undervisningskvalitet. Vi kan inte harva avtal efter avtal och inte få det vi behöver. Det var läge nu att sätta ner foten.

Det finns en ängslighet i förbundet som vi måste ta tag i. Strejken 1989 förlorade vi, men det var en viktig markör att vi inte går med på vad som helst.”

LÄS ÄVEN:

EXTRA: Sveriges Lärare säger JA till nytt avtal

Inför slutspurten: Hon tar över som förhandlingschef

Nya siffror: Så mycket kan undervisningstiden minska

Avtalsstriden: Ökad splittring efter SKR-nej till lärarnas krav

Sprickan efter nytt NEJ – nu kallas medlare in