Nya siffror: Så mycket kan undervisningstiden minska

Sju av tio högstadielärare uppger att de har mer undervisningstid än vad både de själva och regeringens utredare Bo Jansson anser vara rimligt.

Medan utredningen ”Tid till undervisningsuppdraget” föreslår 500–600 timmar per år, uppger högstadielärarna själva att deras faktiska undervisningstid ligger på 633 årstimmar. En skillnad på minst 33 timmar, eller nära en arbetsvecka.

Det visar rapporten ”Gör svensk skola välreglerad igen”, som Sveriges Lärare har tagit fram och som baserar sig på två undersökningar. Fackförbundet delar ut rapporten till deltagare under SKR:s Skolriksdag 2025.

Skiljer 50 timmar

– Våra undersökningar visar att en majoritet av lärarna ställer sig bakom förslagen. Fler undervisningstimmar och större grupper leder till högre arbetsbelastning. Det handlar inte om regleringar som begränsar lärare eller seriösa huvudmän, det handlar om regleringar som frigör det nödvändiga utrymmet för lärande, säger Anna Olskog.

Rapporten ”Gör svensk skola välreglerad igen” visar också att de lärare som har mest undervisningstid också upplever högst arbetsbelastning.

Det skiljer drygt 50 undervisningstimmar per år mellan högstadielärare som upplever att deras arbetsbelastning är lagom och dem som anser att den är ”mycket eller extremt hög”.

Lika i hela skolsystemet

Endast en fjärdedel av högstadielärarna har en undervisningstid som ryms inom det spann som Bo Jansson föreslår.

Men tendenserna är likadana för hela skolsystemet.

• 6 av 10 lärare i årskurs F–3 har undervisningstid som faller över spannet i utredningsförslaget – och nästan lika stor andel gäller gymnasielärare i allmänna ämnen.
• 4 av 10 lärare på gymnasiets yrkesutbildningar uppger att deras undervisningstid överstiger utredningens riktlinjer.

– Om vi vill ha ett likvärdigt skolsystem med höga resultat, måste vi få reglera förutsättningarna. Det är hög tid att återreglera svensk skola, säger Anna Olskog.

Hon och förste vice ordföranden Robin Smith och andre vice ordföranden Pia Rizell har varit på plats hos SKR och delat ut rapporten under måndagens och tisdagens Skolriksdag 2025.

– Vi har tagit fram den för att sätta i händerna på tjänstemän och politiker när Skolriksdagen möts. Den säger att svensk skola behöver tydliga och ändamålsenliga regleringar av undervisningstid, planeringstid och gruppstorlekar. Som vi ser det så har vi inte råd att inte reglera och garantera grundläggande förutsättningar för lärande, säger Anna Olskog.

SKR säger att huvudmännen inte har råd med regleringar.

– Vi har inte råd att inte reglera och garantera grundläggande förutsättningar för lärande. Det är klart att tid till planering och uppföljning är avgörande för elevens utveckling, säger Anna Olskog.

Träffat medlarna

Målet är att förändra SKR:s och Sobonas syn på nationella regleringar.

– Våra medlemmar bryr sig inte om ifall regleringarna sker i lag eller avtal. Men vi som fackförbund driver i första hand regleringar i avtal, säger Anna Olskog.

Hon har precis suttit ner med Gunilla Runnquist och Anders Ferbe, medlare mellan lärarfacket och SKR och Sobona – där stridsfrågan är just reglerad undervisningstid och tid till planering, för- och efterarbete.

– För mig är det väsentligt att få sätta medlarna på banan utifrån vår verklighet. Det var ett angeläget och ett viktigt möte och ännu ett steg i den fortsatta processen, säger Anna Olskog.

Rapporten bygger på uppgifter från två separata undersökningar med 6 000 respektive 2 700 lärare, med en svarsfrekvens på 51 respektive 52 procent. Mätpunkten är torsdag vecka 5, 2025.

LÄS ÄVEN:

Faktorerna som skyddade lärarna – och som försvann

Avtalsstriden: Ökad splittring efter SKR-nej till lärarnas krav

Stor manifestation – därför protesterar lärarna

Avtalsombuden: Därför sa vi nej till SKR:s slutbud

Avtalsstriden: Frågan om regleringar splittrar SKR