Så får lärarna betala kommunens nedskärningar

Antalet anmälningar om stress och hög arbetsbelastning har ökat med 45 för de 32 skolorna efter nedskärningarna. Axel Darvik säger att det inte ska hända igen.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Slitningar mellan elever, slitningar mellan kollegor och arbetsskadeanmälningar som ökar dramatiskt. Det är resultatet av nedskärningarna på 32 skolor i Göteborg, enligt arbetsgivaren själv.

Lärarna har drabbats hårt av de nedskärningar som 32 grundskolor i Göteborg tvingats till för att få budget i balans. Det visar stadens egen utredning.

Lästips: Göteborg stryker skolskulderna

De 32 grundskolorna hade röda siffror i sina resultaträkningar när kommunen slog samman de tidigare förvaltningarna till en enda.

Tillsammans stod de för 117 av de 166 miljoner kronor som var grundskolans underskott – och de belades med hårda sparkrav för att både betala tillbaka och komma i balans.

– Vi ska inte ha det på det sättet längre att man måste dubbelspara, att också samla ihop de pengar de gjorde av med året innan. Och vi har använt centrala resurser för att skriva av skulderna, säger skolkommunalrådet Axel Darvik (L)

Läs: Så ska covid-miljarden användas

Så drabbas lärarna av besparingarna

Nu har grundskoleförvaltningen analyserat effekten av nedskärningarna.
Resultatet är tydligt. Antalet anmälningar om stress och hög arbetsbelastning från hela grundskoleförvaltningen har minskat med 14 procent – men ökat med 45 för de 32 skolorna.

Anmälningarna om hot och våld ökade i förvaltningen med 12 procent, men 17 procent för sparskolorna. Och rapporter om kränkande särbehandling har ökat med 15 procent inom förvaltningen – och 36 procent för de 32.

Däremot har sjukanmälningarna inte ökat särskilt mycket.

Kommunens analys har gjorts med statistik kring tillbud, arbetsskador, sjukfrånvaro, personalomsättning, elevantal samt resultaten av medarbetarenkäten. Dessutom har kommunen intervjuat rektorer och fackligt ombud vid skolorna.

Svaren pekar på att minskningen av antalet elevassistenter varit avgörande – lärarna tvingas nu ta hand om konflikter mellan elever, och arbetsmiljön har blivit lidande.

Samtidigt har elevantalet ökat på skolorna, enligt rapporten ibland utan hänsyn ”till skolans fysiska förutsättningar”, vilket kan leda till stress och slitningar.

Läs: Facket fick nog av hot och våld – anmälde kommunen

Varje lärare får mer att göra och det händer att skolorna avstår att ta in vikarier tills det är absolut nödvändigt, eftersom det tar ännu mer tid att introducera nya personer i arbetet och eftersom det skapar oro i elevgruppen.

Påverkar samarbetet

Men ökad press innebär också att det blir friktion mellan de anställda, och mindre samarbete.

– Jag kommer att följa skolorna och har vi skolor som gör stora förluster ska jag se till att det blir en specialgranskning. Är det något oförutsett som att man tappar elever på grund av att en skola öppnar i närområdet eller att det varit en incident med skjutningar och elever byter skola, då kan inte det drabba elever och lärare. Man måste göra en konsekvensutredning i så fall, säger Axel Darvik.

Kan du lova mer pengar?

– Ja, då är jag beredd att skjuta till centrala resurser om det inte handlar om dålig styrning och ledning. Men vi ska se till att det inte händer från första början.

Staden avskrev de resterande skulderna vid årsskiftet.

LÄS ÄVEN

Så brister skolorna med lägst resultat
Magister Tran: Detta krävs i utsatta skolor
Sämst resultat – ska ändå skära