Det är lärare mest nöjda med av alla

Läraren Olle Linton, förskolläraren Eva Lindström och läraren Maria Wiman menar att Arbetsmiljöverkets siffror stämmer med deras erfarenheter av arbetsmiljön.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Lärare, förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare toppar listan över yrkesgrupper som tycker att arbetet är intressant och stimulerande. Men de leder också en annan liga, en mycket dystrare. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket.

LÄS ÄVEN: Så många lärare jobbar när de är sjuka

Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning för 2021 visar att lärare är den yrkesgrupp som är mest stimulerade av arbetet. Hela 87 procent anser att det är intressant och stimulerande, jämfört med snittet för alla yrken som ligger på 73 procent.

Samtidigt uppger 72 procent av lärargruppen att det sker systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen, medan andelen ligger på 62 procent hos alla yrken sammanslagna.

”Ingen lärare lyckas hålla balansen”

– Det här är ett jättemeningsfullt jobb och det är därför vi orkar gå till jobbet varje dag, fast det är ett tufft jobb arbetsmiljömässigt. Vi får tillbaka så mycket av eleverna och det är självklart att vi märker att det gör skillnad. Men jag vet ingen lärare som kan hålla en balans, se på en lärare i slutet av terminen. Det är för mycket undervisning, krav ovanifrån, administration, press från föräldrar. Det är för mycket av allting, säger Maria Wiman, lärare i svenska och SO på Skapaskolan i Huddinge.

Detta är läraryrkets baksida

Men myntet har en solkig baksida. Lärarna är hårt pressade.

Så många som 40 procent upplever en för hög arbetsbelastning, och 60 procent upplever arbetet som psykiskt påfrestande.

Kringarbetet är en ständigt pågående diskussion och 70 procent av lärarna anser att uppgifter som inte är kopplade till huvuduppgiften tar för mycket tid.

Lika många har jobbat fast de är sjuka, för att inte belasta sina kolleger.

Mer än en tredjedel har utsatts för hot och våld under det senaste året.

– Politikerna säger att de administrativa uppgifterna ska minska men det har bara ökat i alla fall. Om anställningskontrakten skulle vara mer specificerade kring vad man ska göra så hade man varit tvungen att skriva om dem för folk som jobbat lite längre. Arbetsgivaren lägger på småsaker varje år, efter tio-femton år blir det en massa. När jag började var det också fem elever i varje klass – nu är det över trettio. Det är klart att det spelar roll, säger Olle Linton, lärare i historia och religion på Östra real i Stockholm.

Så sliter jobbet på kroppen

Men läraryrket sliter också på kroppen.

Förskollärare är tillsammans med servicepersonal de yrkesgrupper där högst andel känner sig fysiskt trötta när arbetsdagen är slut.

– Jag är helt slut när jag kommer hem. Man har ont i magen för att jag inte hinner gå på toaletten. Sen är det städning, inte den som städpersonalen gör. Men man plockar djur, ligger på golvet. Och sen klä av och på, särskilt den här säsongen. Att ta av och på kläder och skor och barnen håller en i nacken – det är tungt. Sen flyttar vi om i miljön, flyttar hyllor, det är lyft och konstiga och onaturliga positioner. Det är svårt att vara ergonomiskt när ett barn ramlar, säger förskolläraren Eva Lindström.

Olle Linton svarar direkt på frågan om vad som skulle behövas.

Så blir arbetet bättre

– Lönerna, arbetsbelastningen och arbetsmiljön måste ändras radikalt. Vi hinner inte jobba klart under den tid vi har. Det är därför lärare jobbar kvällar, helger och tidiga morgnar. Jag jobbar alla lov. Och det finns inte en arbetsplats i Sverige som skulle acceptera den miljö som finns i skolan, när det gäller volym, temperatur…. Ett normalt kontor skulle stänga, säger han.

Åsa Fahlén är ordförande för Lärarnas Riksförbund, snart Sveriges Lärare tillsammans med Lärarförbundet. Hon anser att andelen som inte hinner med huvudsysslan ordentligt, 70 procent, är den mest besvärande siffran.

– Annat tar för mycket tid, och det är inte hållbart i längden. Om man vänder på det – lärarna anser sig inte ha tillräckligt mycket tid för huvudsysslan. Och huvudsysslan i skolan är undervisningen, det som ger eleverna kunskap. Lärarna säger att de skulle behöva lägga mer tid på undervisningen. Det här drabbar eleverna, säger Åsa Fahlén.

Arbetsmiljöundersökningen görs vartannat år av Arbetsmiljöverket. Myndigheten varnar dock för att dra för stora slutsatser av materialet, eftersom urvalet för varje yrkesgrupp är litet.