Lärarna gick på knäna – hon blev förskolans pauspolis

Barn kan be om hjälp men behöva vänta när lärarna har paus.

– Jag förklarar att jag ska gå och vila för att orka hela dagen, och att barnet får prata med någon av de andra i personalen, säger Maria Karlander, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Partille.

Arbetstidslagen föreskriver trettio minuters rast efter fem timmars arbete. Den är luddigare med pauserna:

”Det är rimligt med en paus efter två timmars arbete” skriver Arbetsmiljöverket.

Maria Karlander har arbetat för Jonsereds förskolas pauspolicy. Varje avdelning har en pausansvarig, och pauserna är schemalagda.

Risken är stor att de inte blir av annars.

– Vårt arbete är så viktigt så man bortser från sina behov. Väljer man att arbeta med människor har man en tendens att se andra före sig själv. Men att må bra handlar inte bara om träning och kost, utan också om återhämtning under arbetsdagen, säger Maria Karlander.

”Svårt att uppfylla kraven”

Hon får medhåll av Hans Flygare, ombudsman på Sveriges Lärare.

– Rast och paus är inte bara rättigheter, utan det är också viktigt både för att vara lojal mot dig själv och dina kollegor, säger han.

Behovet av återhämtning syns i statistiken. En färsk rapport från Sveriges Lärare bekräftar att arbetsmiljön i förskolan är tuff.

Styrdokumenten och läroplanen ställer krav på undervisning, men sex av tio av förskollärarna säger att de ofta tvingas sköta planeringen medan de är med barnen.

Samtidigt växer barngrupperna, men andelen behöriga förskollärare minskar.

– Vi har svårt att uppfylla kraven i styrdokument och läroplan, säger Maria Karlander.

Fullt ös hela dagen

Skolminister Lotta Edholm (L) vill se regleringar av barngruppernas storlek och lagstadgad planeringstid. Men det är förändringar som kräver politisk enighet, och som tar tid.

I Partille har småbarnsavdelningarna mellan 15 och 18 barn, standard för äldre barn är 23 per grupp. Och det påverkar personalens arbetsbelastning.

– Du kanske behöver hjälpa någon på toa innan du tagit av dig skorna, och sen är det fullt ös hela dagen tills det är dags att slå på larmet när du går, säger Maria Karlander.

Försäkringskassan har larmat om att de stressrelaterade sjukskrivningarna inom kvinnodominerade yrken har fördubblats under en tjugoårsperiod.

Förskollärare är överrepresenterade.

Arbetsmiljöverket pekar på hög arbetsbelastning som en orsak till att nära hälften av lärarna uppger att de har besvär som orsakats av arbetet, i rapporten Arbetsorsakade besvär 2022. 

Maria Karlander är en av dem som drabbats när hon klämts mellan önskan att göra barnens bästa, och ta sin lagstadgade rätt till vila.

En dag svimmade hon i duschen och blev sjukskriven på halvtid under ett år. Det var nära att hon lämnade yrket.

– Jag jobbade på raster, tog inga pauser, jag gjorde det där som jag anser att man inte bör. Som huvudskyddsombud företräder jag många medlemmar som hamnat i samma situation. Pauser är inte lösningen, men det är en del av den, säger hon.

En medarbetarundersökning i Partille visade redan 2018 att de anställda på Jonsereds förskola hade svårt att återhämta sig under arbetsdagarna.

– Lugnare arbetsuppdrag som att duka eller bädda inför vilan ansågs vara pauser. Men det är det inte, säger Maria Karlander.

Då nappade rektorn

Det blev startskottet för den nya pauspolicyn.

– Den kommun jag jobbade i tidigare hade pauser och jag tyckte att det var märkligt att Partille bara hade rast. Jag såg min chans, gav det som förslag och rektorn nappade, säger Maria Karlander.

Vårterminen 2019 inleddes med ett möte mellan arbetsgivaren, rektorerna och ombud för Sveriges Lärare.

Samverkansgruppen tog fram ett förslag, som presenterades på en arbetsplatsträff.

Avdelningarna fick i uppdrag att utse en pausansvarig och ta fram en plan för hur de anställda skulle kunna ta pauser.

Varje avdelning planerar efter sitt läge.

– En av småbarnsavdelningarna på Jonsereds förskola har en barngrupp som sover länge, och då hinner de återhämta sig utöver rasterna – och de ser inget behov av att schemalägga pauser. Men på min avdelning måste vi göra det, säger hon.

Fler kommuner hakar på

I början gick det trögt.

– Kollegorna kallade mig för pauspolis. De tog pauser när jag var där men inte annars. Som förskollärare ser vi alltid till verksamheten först och våra egna behov sedan; om jag går på paus kanske vi inte hinner göra alla aktiviteter. Jag kanske behöver lämna en kollega ensam med 16 barn, säger Maria Karlander.

Två år efter att Jonsereds förskola införde pausansvariga, rullar det på och fler förskolor i kommunen har hakat på.

– Vi har egentligen inte förutsättningar för att få paus, men vi kommer heller inte få pauser om vi inte tar dem. Jag har jobbat trettio år i förskolan och ingen kommer att ge oss saker, säger hon.

Pauserna på hennes avdelning organiseras efter skift.

En för dem som öppnar förskolan, två för dem i mellan eller sena skiftet. Det går inte alltid enligt plan.

–  Det finns tillfällen då jag inte får ut min paus. Om jag är ensam med två vikarier är det självklart att det inte går. Men om jag får ut två dagar av fem, så är det ändå fler än innan, säger Maria Karlander.

Uppmanar att rapportera

På gården tumlar galonklädda barn. När deras föräldrar lämnar dem i förskolan tar lärarna över tillsynsansvaret.Ett ansvar som innebära svårigheter för pauspolicyn.

– Om jag ska på paus och vi har 18 barn på plats, så räcker det att någon kissar ner sig så har vi inte tillsyn, säger Maria Karlander.

Därför uppmanar hon kollegorna att rapportera alla tillbud.

– Men vi har rätt till vila. Som fackförbund måste vi kräva att arbetsgivaren organiserar bättre, eller tillräckliga finanser för förskolan, säger Maria Karlander.

• LÄS MER: Så ska du göra när det inte finns rum för vila