
Källa: Sveriges Lärare.
På Iggesunds skola har Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén och biträdande rektor Ann-Christin Blückert varit med om hur arbetsmiljön gick från bullrig till behaglig.
Arbetsmiljö
Tre av fyra lärare besväras ofta av buller och höga ljud. Det visar nya siffror från Sveriges Lärare.
Men Iggesunds skola tog arkitekthjälp för en ny arbetsmiljö där lärarna slipper slåss med
rösten och offra hörseln.
– Man blir inte lika trött, säger Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén.
Väggarna är snedställda och innehåller absorbenter, material som dämpar ljudet.
Träribbor hindrar ljudet från att studsa, känslan är att det faller nedåt, skapar en värld som är dov och lugn.
Tysta möbler och bord och stolar som är hjulförsedda för att minimera skrap och slammer bidrar till atmosfären.
På lågstadiet på Iggesunds skola slipper lärarna slåss mot byggnaden, i stället samverkar teknik, arkitektur och ljus för att stötta undervisningen.
– Det blir lugnare, man blir inte lika trött, och har inte ont i halsen för att stämbanden är ansträngda, säger Christina Nordén, Sveriges Lärares skyddsombud på Iggesunds skola.
Hon undervisar i första klass.
– När man jobbar med små barn så lever vi i suset ändå. Det är aldrig tyst, men det är lägre, säger hon.
I en färsk undersökning från Sveriges Lärare uppger 75 procent att de utsätts för störande ljud och buller ofta, varje dag eller flera dagar i veckan.
Källa: Sveriges Lärare.
Trots att buller är skadligt och trots att Arbetsmiljöverket har riktlinjer och föreskrifter och trots att arbetsgivarna har skyldighet att kontrollera, riskbedöma och vidta åtgärder.
För lärare i förskoleklass är andelen bullerstörda nästan nio av tio.
– Jag har jobbat här innan byggnationen, då var det ljud hela tiden. Hårda, stumma ljud med klang. Det var mycket sådant. Jämför jag med nu när jag öppnar dörren och kommer in så är det dämpat, i och med möbelbytet så hörs vibrationerna inte längre, säger Christina Nordén.
I dag är undervisningssalarna utrustade med ljudutjämningssystem.
Det sitter långsmala högtalare vid de digitala skärmarna på väggarna och lärarna bär mikrofon. På så vis slipper de höja rösten för att alla ska höra.
– Utjämningssystemet är jättebra, dels belastar vi inte rösten eftersom jag inte behöver höja den utan kan prata i vanlig samtalston, dels når jag ut till eleverna. Det tycker jag är helt fantastiskt, säger Christina Nordén.
Digitala skärmar finns på flera väggar i klassrummet, det finns inget fram eller bak.
Flexibla klassrum ger lärarna möjlighet att anpassa lokalen efter undervisningen, i stället för tvärtom.
Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Foto: Mats Andersson
Samma sak med ljuset. Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
– Till exempel tänder en knapp ljuset ovanför en grön rund matta, för att rikta elevernas uppmärksamhet mot mattan. Läraren behöver inte säga något utan eleverna samlas på gröna mattan för genomgång. Det finns en ljussättning för arbete vid bänkarna, en för när vi ska se på film. Det är klart att det blir lugnare när vi ger en riktning, och ljuset stärker lärmomenten, säger biträdande rektor Ann-Christin Blückert.
Tidigare kämpade lärare och rektorer på skolan med akustiken genom att hänga upp tjocka gardiner, sätta tassar på stolarna.
Åtgärder som bidrar lite men som inte gör något åt grundproblemet: lokaler som inte är anpassade för vad de används till i dag.
– Det går inte att jämföra med hur det är nu. Barn låter ju, men bullret försvinner in i väggarna och taket, säger Ann-Christin Blückert.
– Man funderar på om det är barn inne i lokalerna över huvud taget. Pågår det undervisning här? Och det gör det ju, lägger hon till.
Innan arkitekten Åsa Machado satte sig med ritningarna hade lärarna och rektor på skolan en genomgång av hur de vill arbeta.
– Vi jobbar kooperativt, med Singaporematte, team och inte enskilda lärare med sin klass. Det har varit så roligt att se hur vi beskrivit modern pedagogik och att lokalen ska finnas för alla elever. Så arkitekten har ritat det vi berättade – och gjort en byggnad av ritningarna, säger rektor Tina Fagerström.
Lärarna fick en testmiljö uppbyggd för att kunna ge sina åsikter kring möbler och utrustning.
– Som medarbetare har vi suttit med i processen ända från början. Vi gjorde ett test och delade av ett område i huset där vi prövade möbler, vi fick en ritning och kunde ge våra synpunkter. Sedan har vi fått vara med och tänka till om klassrummen och vilka behov vi har i undervisningen, säger Christina Nordén.
Lampan i det alternativa undervisningsrummet är av filt – och dämpar ljudet för personalen som sitter runt bordet. Foto: Mats Andersson
Skolan är delad i två hemvister, norra och södra, spegelvända syskon.
Varje hemvist innehåller undervisningsrum, grupprum samt ateljé för skapande och lektioner som kräver vatten.
Möblerna är flyttbara och i de inglasade grupprummen kan elever söka avskildhet, men ändå delta i undervisningen.
– Man får jobba så det passar elevgruppen och så att man hittar en bra balans. Ofta väljer eleverna från början hur de vill sitta och så sitter de där tills de är färdiga med uppgiften. Jag tycker att det är skönt, säger Christina Nordén.
För större genomgångar samlas eleverna i gradängen, med plats för 40 barn.
– Jag jobbar med matte och NO. För mattens del har jag genomgångar i gradängen och då har alla elever fokus framåt och det funkar otroligt bra. Jag ser om de blir intresserade av något eller om de inte förstår. Sedan blir det en naturlig förflyttning till klassrummet för eget arbete, säger Christina Nordén.
Eleverna får också välja om de vill sitta vid bordet eller på golvet.
– Vi anpassar möblerna mer, förr skulle allt se likadant ut, alla möbler vara likadana. Nu kan barnen sitta på golvet eller på banankuddar. Det är också en positiv förändring som hjälper till med lugnet. När barnen inte behöver sitta på en stol utan kan sitta på ett annat sätt så finns det möjligheter. Det är friare, säger Christina Nordén.
Ombyggnationen av de gamla skollokalerna stod färdig 2022.
Pengarna fanns avsatta sedan innan den ekonomiska kris som följde efter pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Näst på tur för en pedagogisk och arkitektonisk make-over står högstadiet. Men än finns inget startdatum fastställt.
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.