Facket om skjutningar nära skolor: ”Fruktansvärda siffror”

Det är med hjälp av Infostat som SVT tagit fram siffrorna. Ett mycket stort antal skjutningar, drygt 700, har anmälts i närheten av grundskolor de senaste tre åren. Enligt sammanställningen går 16 procent av Sveriges elever på en skola där minst en skottlossning ägt rum inom en radie på 500 meter. I Stockholm och Malmö handlar det om närmare 50 procent av eleverna.

Polismyndighetens kriminolog Sven Granath konstaterar att när skjutningarna ökar i omfattning så kommer det också närmare skolor.

– De unga känner till miljön och vet var man ska gömma vapen eller hur man snabbast flyr från platsen. Det är deras hemmaplan, säger han till SVT.

14 skjutningar

Järva i Solna kommun strax norr om Stockholm är värst utsatt. Anne-Marie Gustafsson är områdesombud på Lärarnas Riksförbund för låg- och mellanstadieskolan Gullingeskolan som haft 14 skjutningar i sin närhet. Totalt har skolorna i Järvaområdet drabbats av 49 intilliggande skjutningar.

– Jag har talat med ett lokalombud på Gullingeskolan. Där pratar man med eleverna när man märker att behovet finns. Man försöker uppmuntra till att sträva efter godkända betyg, följa regler, och att respektera varandra.

– Personalen är också observant på rekrytering till gäng, allt yngre barn dras in tidigt. Däremot pratar lärarna sällan öppet om problematiken med varandra. Men det finns en oro, vilket även ombudet självt känner, säger hon.

Majoriteten av eleverna bor väl också i närområdet?

– Ja, och man har ofta äldre syskon.

Utbildas i PDV

Finns det en generell rädsla att våldet ska komma ännu närmare skolorna?

– Ja, det finns även en oro att gamla elever kan ta sig in i skolorna, man känner till området och vet var man kan gömma saker i nära anslutning. Vi jobbar mycket med våld och hot i skolorna som är ett stort problem och utbildningen PDV, pågående dödligt våld, pågår där personal får träna för bland annat inrymningar. Sedan finns det så kallade safe-appar som är en slags larmknapp som går ut till alla och ska finnas på alla datorer och telefoner.

Hur ser beredskapen ut?

– Jag tror att det finns en bevakning på skolorna. Förr har man haft fritt tillträde till skolorna, vilket man i viss mån fortfarande har. Men nu har man nog lite mer koll på obehöriga och frågar ”vem är du och vem ska du träffa”? Flera av skolorna det här rör sig om har också samarbete med polis och socialtjänst och ligger i områden som är väldigt segregerade.

Anne-Marie Gustafsson noterar att det finns en medvetenhet om vikten av att fånga upp elever som riskerar att hamna snett. Ett sådant är att erbjuda en meningsfull fritid.

”Vettiga aktiviteter”

– Tittar man i senaste budgeten pratar politikerna om målet att bygga ut fritidsverksamheter och det beror nog till stor del på oro i områdena, att man vill ha koll på barnen och erbjuda vettiga aktiviteter utanför skoltid.

Hon berättar att hon inte hade koll på statistiken och säger att resultatet är obegripligt.

– Vi vet att det händer och jag känner att jag skulle vilja titta närmare på det här. Att det handlar om över 700 skjutningar i Sverige är fruktansvärt.